Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och som ofta debuterar tidigt i livet, vanligen hos unga vuxna. Den innebär att kroppens eget immunsystem attackerar myelinet, det skyddande fettlagret som omger nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen. Det leder till inflammation, nervskador och i många fall en gradvis försämrad funktionsförmåga.

De första åren präglas ofta av så kallade skov, perioder med symtomförsämring som följs av återhämtning. Men för många övergår sjukdomen efter hand i ett långsamt, smygande försämringsförlopp – progressiv MS – där dagens behandlingar tyvärr har begränsad effekt.

Just den fasen står i centrum för Fredrik Piehls forskning. Han är professor i neurologi vid Karolinska Institutet.

– Vi vet fortfarande för lite om varför vissa personer får en snabbare försämring än andra, och varför vissa inte svarar tillräckligt på behandling. Vårt mål är att kartlägga dessa processer i detalj, och förstå hur vi kan bromsa eller till och med förebygga dem, säger han.

För att göra det kombinerar Fredrick och hans forskarteam kliniska data från tusentals personer med MS med avancerad bilddiagnostik, blod- och ryggvätskeanalyser samt AI-baserade metoder. Det gör det möjligt att följa sjukdomsförloppet mer precist, och att identifiera mönster som tidigare varit svåra att se.

En viktig del av forskningen handlar om att förstå hur infektioner – framför allt Epstein-Barrvirus, som orsakar körtelfeber – kan ligga bakom sjukdomens uppkomst, och hur viruset påverkar både immunsystemets funktion och sjukdomens utveckling över tid.

– Det handlar inte längre bara om att dämpa immunförsvaret, utan om att förstå samspelet mellan immunceller, arv, infektioner och åldrande. Vi ser tecken på att MS kan påskynda åldrandeprocesser i hjärnan, vilket vi nu undersöker med hjälp av nya avbildningstekniker och molekylära markörer.

Ett mål är att ta fram nya biomarkörer – mätbara signaler i blod eller ryggvätska – som kan användas för att i tid upptäcka risk för sjukdomsförsämring. Det är särskilt viktigt nu, när nya läkemedel med potential att påverka just den progressiva fasen är på väg att introduceras.

– Vår forskning blir då central för att förstå vilka patienter som bör få vilken behandling. Det vi vill är att kunna skräddarsy insatser utifrån varje individs sjukdomsprofil.

En klinisk behandlingsstudie med det nya läkemedlet planeras redan till 2026, i samarbete med ett globalt läkemedelsföretag. Parallellt undersöks också hur faktorer som fysisk aktivitet och andra livsstilsvanor påverkar hjärnans hälsa på lång sikt.

– Att förstå det långsiktiga förloppet i MS är viktigt – inte bara för att optimera läkemedelsbehandling, utan för att stärka den egna förmågan att påverka sin hälsa. Många lever i dag med MS i decennier, och det gör helhetsbilden viktig.

Fredrik Piehl är i dag en av de mest tongivande MS-forskarna i Sverige – och internationellt. Det visades nyligen vid det allra första Nobel-symposiet i MS, där Hjärnfonden också deltog och där Fredriks arbete fick stor uppmärksamhet.

– Vi har varit pionjärer i att använda B-cellsbehandling tidigt i sjukdomen, vilket har lett till att Sverige i dag har bättre kliniska resultat än många andra länder. Vi ser att våra patienter i större utsträckning kan bevara en god funktionsnivå och livskvalitet. Men vi behöver fortsätta framåt. Den progressiva fasen är fortfarande ett stort medicinskt behov, säger han.

Att Hjärnfondens givare valt att stötta just detta projekt betyder mycket, både praktiskt och symboliskt.

– Hjärnfondens stöd gör det möjligt att hålla högsta internationella nivå i vår forskning. Det är också en kvalitetsstämpel och en påminnelse om att det vi gör är angeläget för många. Att stödet kommer från allmänheten betyder mycket – det skapar ett ansvar, men också en stark motivation att göra skillnad, säger Fredrik Piehl.