Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.

Nervcell avbildad i ljus.

Hjärnljus belyser ALS, alzheimer och parkinson genom tre tekniskt avancerade ljusslingor som imiterar sjukdomarna. Varje ljusslinga representerar en verklig person som lever med en av sjukdomarna, och unika ljusmönstren berättar en historia om hur nervceller och synapser förlorar sin funktion.

I kampanjen berättar Victoria från Karlstad, Thomas från Kävlinge och Jessica från Linköping om hur det är att leva med en hjärnsjukdom. Hör deras berättelser här.

– Hjärnforskningen gör stora framsteg, men fortfarande saknas botemedel. Alzheimer, parkinson och ALS påverkar olika delar av nervsystemet, men har också mycket gemensamt. Med tillräckligt stöd kan forskningen utveckla lösningar som får bred effekt, säger Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden.

Hjärnfondens arbete är avgörande för svensk hjärnforskning, och det är tack vare människors engagemang. Varje gåva bidrar till att forskare kan utveckla nya metoder, förbättra diagnostiken och öka kunskapen om hjärnan. Varje gåva är alltså ett konkret steg mot nya vetenskapliga framsteg, säger Hanna Lidén, tillförordnad generalsekreterare.

Om sjukdomarna och ljusslingorna

  • ALS gör att de nerver som styr musklerna slutar fungera. Ljusslingan tappar därför kontakten med de yttre lamporna som symboliserar musklerna. Läs mer om ALS här.
  • Alzheimer kännetecknas av onormala proteininlagringar som inledningsvis påverkar hjärnans minnescentrum. Slingan blir gles, oregelbunden och fragmentarisk. Läs mer om Alzheimers sjukdom här.
  • Parkinsons sjukdom innebär en brist på dopamin och orsakar problem i att styra kroppsrörelser. Detta gestaltas av en slinga som blinkar hackigt, långsamt eller i en stel rytm. Läs mer om Parkinsons sjukdom här.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta