Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Bengt Winblad

Professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.

Porträtt av Bengt Winblad.

Idag är de flesta alzheimerforskare överens om att sjukdomen orsakas av fel på ett visst protein i hjärnan. Därför fokuserar de nya antikroppsterapierna på att få bort detta felaktiga protein. Problemet är att bara en mycket liten del av antikropparna tar sig in genom den skyddande blod-hjärnbarriären som finns runt hjärnan. Därför blir effekten förhållandevis liten, trots höga doser. 

En annan utmaning är att det under sjukdomsprocessen uppstår fel på ytterligare ett protein, som kallas tau. Därför behövs det troligen också behandlingar mot tau för att kunna stoppa alzheimer. Så nu arbetar vi med att lösa två problem på samma gång – att ta fram ett läkemedel som både kan passera blod-hjärnbarriären och få bort tau. Vi tror att vi har en lösning på gång. Men vi behöver mer stöd för att kunna fortsätta utforska den. 

Vi använder en typ av molekyl som heter PROTAC, som kan ta sig in i celler och säga åt dem att städa undan ett visst protein. Vi har skräddarsytt fyra sådana molekyler och riktat in dem på tau. Det extra glädjande är att de i laboratorieexperiment har visat sig kunna passera blod-hjärnbarriären. Om allt fortsätter som vi hoppas kommer vi att kunna testa läkemedelskandidater på människor om två–tre år.  

Vi är övertygade om att våra PROTACs kommer att ha en kraftfull effekt på alzheimer. Och vi räknar med att de kan tas i tablettform, vilket är smidigare än med antikroppsterapierna som brukar ges i dropp på sjukhus. I bästa fall kan dock båda behandlingarna användas i en extra effektiv kombination.  

För att kunna komma så långt är det nödvändigt med ytterligare finansiering. Det behövs verkligen nya framsteg, med tanke på hur många som får alzheimer – och hur mycket sjukdomen påverkar hela samhället.

Bengt Winblad  

Professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta