Aktuellt

Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

Ditt nyfödda barn försöker kommunicera med sin omgivning från sin allra första dag. Skriket är just nu ditt barns bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov. Hen kommer framför allt att skrika för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Hjärnans utveckling börjar redan under de första veckorna efter befruktningen och fortsätter sedan under hela livet. De olika hjärnregionerna mognar i olika takt. De delar som reglerar processer för basal överlevnad – hunger, andning och blodcirkulation – fungerar redan vid födelsen medan de delar som har betydelse för exempelvis vår kognitiva förmåga mognar först i 25-års åldern.

Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.

Många strokedrabbade tycker inte att de får den rehabilitering de behöver. Därför har vi tagit initiativ till ett upprop för bättre strokerehabilitering. I ett öppet brev till Maria Morell, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation påtalar vi de förändringar vi vill se.

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

Kristiina Tammimies leder en forskargrupp som, med stöd från Hjärnfonden, undersöker vilka genvarianter som kan orsaka autism. Det kan leda till mer exakta diagnoser samt helt nya behandlingsformer – och ge många barn en enklare start på livet.

Symtomen kommer smygande, i början märker man dem inte. Lite stel på morgonen; det är väl alla? Träningsvärk som inte släpper, muskeltonus, en arm som inte riktigt hänger med, en fot som snubblar till, lite svagare och lite tröttare – det hör väl till åldern? Läs Cicci Qwinths berättelse om livet med Parkinsons sjukdom.