En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.
Vi har inte råd att vänta på bättre stöd till hjärnforskningen – därför behövs din gåva nu! När allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom kommer lidandet att öka och vårdkostnaderna skena. Professor Agneta Nordberg är övertygad om att vi kommer att hitta ett botemedel, men då måste hjärnforskningen få bättre resurser.
En mamma som tycktes ha superkrafter blev plötsligt initiativlös, glömsk och förvirrad. Utmattning, trodde alla, läkarna också. Men symtomen blev värre och sen kom diagnosen, Alzheimers sjukdom. Läs Emelys berättelse om sin mammas stora förändring här.
Anders Wimo har forskat på demenssjukdomar sedan 80-talet, parallellt med arbetet som allmänläkare. Hans forskning har fokuserat på de olika demensformernas utbredning, kostnader och riskfaktorer.
Barbro var en mycket social person, som levde sin dröm och jobbade hårt som barnmorska på fältet i Uganda och Tanzania. Strax efter pensionen fick hon diagnosen Alzheimers sjukdom. Hennes dotter Jane berättar om en tillvaro som aldrig mer blev sig lik. Och varför ditt stöd behövs i jakten på Alzheimergåtan!
– Det svåraste med att min mamma har Alzheimer är att jag saknar henne så fruktansvärt mycket, säger Kirsten.
I den här filmen får du möta Kirsten, hennes mamma och hennes dotter Melina. Det är en kärleksfull och gripande skildring av hur svårt det är när en älskad anhörig får Alzheimer.
Klicka på pilen i bilden och se filmen.
Vår givarservice har stängt från torsdag den 4 oktober klockan 12:00 till måndag den 8 oktober kl 09:00 på grund av systembyte. Du kan lämna din gåva på hemsidan som vanligt. Minnesgåvor som kommer in efter klockan 12:00 torsdagen den 4 oktober kommer att skickas först på måndagen den 8 oktober.
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.
Varje år drabbas 20 000–25 000 personer i Sverige av Alzheimer och andra demenssjukdomar och i takt med att vi blir allt äldre är det också fler som drabbas. Även om det ännu inte finns något botemedel går det ändå att påverka risken att drabbas av Alzheimer genom förändringar i livsstilen.
