Aktuellt

Dr Damps åtta tips på hur du klarar skolan med ADHD

“Doktor Damp”, Darius Barimani, arbetar idag som kirurg, men hans resa dit har varit allt annat än enkel. Som barn med ADHD och ytterligare tre diagnoser fick han kämpa hårt i skolan.

”Nu kan vi börja skörda hjärnforskningens frukter”

Ordföranden i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar om två av de senaste Nobelprisen. De säger nämligen mycket om hur fort utvecklingen inom hjärnforskningen går.

Hjärnfonden kommenterar nationell strategi mot ensamhet

Ofrivillig ensamhet kan ha en negativ effekt på hjärnhälsan. Därför välkomnar Hjärnfonden strategin mot ensamhet som presenterades förra veckan av regeringen och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt återstår frågor om implementering, prioriteringar, och uppföljning.  

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.

Hälsosam livsstil gör hjärnan yngre

Med hjälp av magnetkameraundersökningar och ett AI-verktyg som analyserat bilderna har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam livsstil gjorde att åldrandet saktade ner.

Har vi råd att inte satsa på hjärnforskningen?

Sjukdomar som stroke, depression och Alzheimer är både vanliga och väldigt resurskrävande. På så sätt drabbas vi alla. Här berättar Hjärnfondens forsknings- och samhällschef, Joakim Ramsberg, om hur stor skillnad hjärnforskningen kan göra.

Ny kampanj belyser hur livsstil kopplas till hjärnhälsa

I veckan lanserar Hjärnfonden en kampanj om hur livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan. Syftet är att öka kunskapen om hur våra livsval kan påverka hjärnan på ett positivt sätt.

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.

Hjärnfondens givare samlade in drygt 360 miljoner 2024

Givarnas stöd till hjärnforskningen kommer att bidra till nästa viktiga genombrott. Det går förstås inte att säga exakt när det kommer eller vad det innebär, däremot vet jag att hjärnforskningen ständigt går framåt.