Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.

Porträtt av Kaj Blennow.

Sedan juli erbjuder Sahlgrenska universitetssjukhuset ett blodprov som kan ge en tidig indikation på Alzheimers sjukdom. Provet analyseras vid laboratoriet i Mölndal och mäter halter av proteinet fosforylerat tau, så kallat p-tau217 – en biomarkör, en särkild molekyl i blodet, som är starkt kopplad till sjukdomens utveckling.

Tidigare har diagnostik ofta byggt på ryggvätskeprov och avancerade hjärnavbildningar. Det nya testet kan därmed bli ett enklare och mer tillgängligt verktyg för vården.

Så fungerar testet

Analysen ger ett resultat som klassificeras som låg, intermediär eller hög risk för de hjärnförändringar som kännetecknar Alzheimers sjukdom. Blodprovet ersätter dock inte andra utredningar. Det ska alltid kombineras med läkarens kliniska bedömning och kognitiva tester.

– Vi tror att testet kommer att underlätta det diagnostiska flödet vid utredning om möjlig alzheimer, säger Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Dagens Medicin.

Forskning som blivit vård

Bakom testet ligger många års forskning kring sambandet mellan p-tau217 och alzheimer. Förhöjda nivåer av proteinet i blodet hänger nära samman med både risk för sjukdomen och förekomst av pågående hjärnförändringar.

Forskarna beskriver det som ett viktigt tekniskt kliv framåt.
– Om någon skulle sagt till mig för sex, sju år sedan att vi snart skulle ha ett blodprov som indikerar risk för alzheimer hade jag inte trott på det, säger Kaj Blennow.

Betydelse för framtida behandling

Blodtestet väcker stort intresse från både vården och allmänheten. Analysen kostar omkring 1 500 kronor och kan bidra till att fler patienter snabbt får rätt diagnos – eller besked om att minnesproblemen sannolikt beror på något annat.

Framöver kan testet bli ännu viktigare, menar Kaj Blennow.
– När de nya alzheimerläkemedlen eventuellt blir tillgängliga i vården kommer det att bli ännu viktigare att kunna ställa diagnos i ett tidigt stadium, säger han till Dagens Medicin.

Hjärnfonden finansierar Kaj Blennows forskning.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta