Aktuellt

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress hos möss. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.

Den 18 oktober samlas några av Sveriges största artister på Cirkus i Stockholm i en hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt. Överskottet från konserten går oavkortat till Hjärnfonden.

Semestern – en tid för välförtjänt vila. Men för många också en tid fylld av förväntan, stram planering och social samvaro. Något som kan komma med en prislapp, både ekonomiskt och energimässigt, vilket riskerar leda till ökad stress snarare än återhämtning.

På Hjärnfondens hemsida kan vem som helst starta en egen insamling. En av dem som gjort det är Marica Oscarsson. Här berättar hon själv om sitt engagemang för hjärnforskningen och varför hon startat en insamling.

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.