Aktuellt

Den nya tablettbehandlingen har mycket bättre effekt än bromsmedicinerna som man injicerar och minskar skovfrekvensen med över 50 procent. Studier visar även att tabletterna minskar risken för funktions-nedsättning. Hjärnfondens forskare Tomas Olsson ligger bakom prövningen i Sverige.

I Sverige finns det cirka 60 000 personer som har epilepsi.

En ny studie ledd av professor Miia Kivipelto visar på tydliga kopplingar mellan stress och hopplöshet redan i medelåldern och en dramatisk ökad risk att drabbas av demens.

”Man kan inte prata om dyslexi förrän ungefär i förskoleåldern när barnens hjärnor är tillräckligt mogna för att förstå bokstäver, men känsligheten för dyslexi börjar antagligen anläggas redan i fosterlivet” säger Juha Kere, professor på Karolinska Institutet som forskar på den genetiska bakgrunden till dyslexi.

”Min forskning handlar om en av de värsta och mest allvarliga sjukdomar som kan drabba nervsystemet, Huntingtons sjukdom. Idag finns ingen botande behandling."

Anders Hånell vid Karolinska Institutet vill ta fram en behandling som kan motverka de negativa aspekterna av den inflammation som ofta uppkommer i samband med en traumatisk hjärnskada. Både 2015 och 2016 har han fått Hjärnfondens stipendium för sin forskning.

Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. Både 2014 och 2015 har hon fått Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.

Gilbert Lauter har fått Hjärnfondens stipendium både 2014 och 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom schizofreni. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

"Min drivkraft är att så många barn och unga som möjligt ska uppnå vuxen ålder och självständigt kunna leva ett värdigt liv med så många valmöjligheter som möjligt."