Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd har beslutat att dela ut postdoktorala stipendier till 12 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna ägna sig åt forskning på heltid i två år.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.
För företaget Fondo är det viktigt att ta hand om de anställdas psykiska och fysiska hälsa. De ser personalen som sin absolut viktigaste tillgång och friskvård som en investering för framtiden. Genom att delta i Hjärnsteget bidrar Fondo både till förbättrad personalhälsa och till viktiga framsteg för hjärnforskningen.
I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.
Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.
Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.
David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.
Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.
