Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

Ulrike Richter vill hitta nya behandlingar för Parkinsons sjukdom

Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. 2015 fick hon Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.

Ulrike Richter, Hjärnfondens stipendiat 2014 och 2015

Universitet: Lunds universitet
Forskningsområde: Parkinsons sjukdom

“Stipendiet ger en trygghet att kunna genomföra min forskning fokuserad under en längre tid, och är självklart en viktig personlig merit som är av stor betydelse för min fortsatta forskning.”

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
– Min forskning adresserar hur olika delar av hjärnan samverkar för att möjliggöra inlärning, selektering och genomförandet av olika rörelser.
Jag är speciellt intresserad av hur samverkan mellan olika delar i hjärnan förändras under normal motorisk kontroll i en frisk hjärna liksom under Parkinsons sjukdom, eftersom denna sjukdom leder till stora svårigheter att initiera och utföra rörelser.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?
– Under senare år har det visat sig att inte bara anatomiska förbindelser, utan även hur synkroniserade olika cellgrupper är inom och mellan strukturer är av helt avgörande betydelse för hur olika områdena påverkar varandra. Med min forskning hoppas jag komma fram till hur dessa ‘funktionella förbindelser’ mellan olika cellgrupper dynamiskt förändras med olika beteenden och vilken betydelse detta har, i synnerhet för samspelet mellan de olika strukturer som styr våra rörelse.

Vad betyder din forskning?
– Genom att ta fram mer valida modeller för hur hjärnkretsar samverkar skapas en bättre grund för att hitta nya behandlingsmetoder för många av nervsystemets sjukdomar där störningar i funktionella förbindelser antas vara en avgörande patologisk faktor, innefattande så vitt skilda diagnoser som Parkinsons sjukdom, beroendetillstånd och schizofreni.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
– Jag har en teknisk bakgrund men har alltid varit intresserad av tvärvetenskaplig forskning och speciellt medicin. Att kunna bidra med mina tekniska kunskaper för att bättre förstå sambandet mellan de elektriska signaler som hjärnans nervceller kommunicerar med och vårt beteende är för mig ett fascinerande arbete.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?
– Stipendiet ger en trygghet att kunna genomföra min forskning fokuserad under en längre tid, och är självklart en viktig personlig meritering som är av stor betydelse för min fortsatta forskning.

Vad är din drivkraft som forskare?
– Jag drivs av en allmän nyfikenhet kring hur vår hjärna egentligen fungerar, men också till stor del av de spännande och varierande utmaningar och arbetsuppgifter som är en del av mitt tvärvetenskapliga forskningsområde.

Ge en gåva till forskningen om Parkinsons sjukdom

Relaterat

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta