Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

Hasse Walum, Hjärnfondens stipendiat 2015, forskar om autism

Hasse Walum har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för h0nom och om sin forskning inom autism. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Porträtt av Hasse Walum.

”För att kunna nå djuplodande kunskap om mänskligt beteende behöver vi studera hjärnan”

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Jag är intresserad av hur hormonet oxytocin påverkar socialt beteende. De senaste åren har en mängd vetenskapliga studier undersökt vilken effekt nässpraybehandlingar med oxytocin har på människor. Det är dock osäkert hur effektiv denna typ av behandling verkligen är. Jag undersöker ett alternativt sätt att studera hur oxytocin påverkar beteende. Det finns preparat som i djurförsök har visats påverka hur mycket oxytocin kroppen själv utsöndrar. Mitt forskningsprojekt går ut på att testa dessa preparat i rhesusapor, djur som är nära besläktade med oss människor.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?
Min förhoppning är att de preparat som vi studerar i apor kommer visa sig ha positiva effekter på socialt beteende, vara mer effektiva än nässpraybehandlingar med oxytocin, och ha få bieffekter.

Vad betyder din forskning?
Om det projekt jag beskriver visar sig vara framgångsrikt kan de undersökta preparaten i framtiden användas för att hjälpa människor med mentala åkommor karaktäriserade av problem med sociala interaktioner, så som autism.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av bättre förstå mänskligt beteende, och för att kunna nå djuplodande kunskap om beteende behöver vi studera hjärnan.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?
Hjärnfondens stipendium gör det möjligt för mig att stanna vid Emory University och undersöka ovan beskriva frågor under år 2015. Ett stipendium från en finansiär oberoende av universitetet ger mig frihet att låta forskningen jag bedriver utvecklas i den riktning som resultaten föreslår.

Vad är din drivkraft som forskare?
Forskning går ut på att ställa frågor och sedan finna svaret själv. Jag har svårt att tänka mig ett arbete som skulle kunna passa mig bättre.

Ge en gåva till stöd för forskning om autism

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Ann-Sophie Forsell.

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Läs mer
Porträtt av Alexander Forselius.

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta