Hjärnfonden
Ge en gåva

Kategori: Diagnoser, MS

Lästid: 2 minuter

Att leva med MS

I flera år förnekade Eva Helmersson att hon drabbats av den svåra hjärnsjukdomen MS. Idag behandlas hon med effektiva bromsmediciner vilket gör att hon kan leva så gott som symtomfritt.

Eva Helmersson hade en lovande karriär som stå upp-komiker både hemma i Sverige och utomlands när hon drabbades av den svåra neurologiska sjukdomen multipel skleros.

I flera år förträngde hon sin sjukdom. Hon skylle synnervsinflamationen och andra besvär på stress. Så höll hon på i sex år tills symtomen blev så svåra att hon inte längre kunde blunda för dem. År 2000 kom vändpunkten.

MS är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet i hjärnan och ryggmärgen. MS ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet runt nervtrådarna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på normalt sätt. I de flesta fall leder den till rörelsehindrande handikapp. Ibland med komplikationer som leder till döden.

MS går ofta i skov vilket betyder att man kan leva i många år helt utan besvär innan nästa skov bryter ut. Eva har haft åtta skov och lika många återhämtanden. Idag arbetar hon som föreläsare och levnadskonsult och lever med sin familj ute på Ingarö i Stockholm. Effektiva bromsmediciner gör att Eva idag mår bra.

– Jag har varit svårt sjuk, legat på sjukhus, men alltid återhämtat mig. Idag känner jag mig frisk, lever ett friskt liv och har nästan inga restsymtom.

För ett par år sedan kom Eva ut med en bok som handlar om att känna sig frisk trots att man är sjuk. Boken heter Stå upp, sitt ner, gå vidare. Berättelsen har hon baserat på sin egen MS-sjukdom.

– Jag tror att många av oss med obotliga sjukdomar går igenom ungefär samma saker eller i alla fall liknande processer. Jag hoppas kunna inspirera dig och ge dig lust och hopp om framtiden oavsett vad du drabbats av.

Man vet inte vad MS beror på och fortfarande går det inte att bota sjukdomen. Det bedrivs framgångsrik forskning och nya behandlingar utvecklas hela tiden.

Relaterat

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta