Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Maria Eriksdotter

Professor i geriatrik

Lästid: 1 minut

Livsstilsfaktorer påverkar risken för Alzheimers sjukdom

Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och demens, bland annat för att klarlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Dessa proteiner initierar sjukdomsprocessen i hjärnan. Det pågår även stora studier för att hitta genetiska orsaker till demens och Alzheimers sjukdom, samt epidemiologiska studier för att hitta nya riskfaktorer.

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Alzheimers sjukdom är delvis ärftlig: om man har sjukdomen i släkten löper man större risk att drabbas själv. Men under de senaste åren har vi kunnat identifiera andra viktiga riskfaktorer, som överdriven alkoholkonsumtion, vitaminbrist till följd av en dåligt samansatt kost, övervikt, högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter. Vi har helt enkelt förstått att det finns saker som människor kan göra själva, för att minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom: dricka måttligt och äta välbalanserat, motionera regelbundet, utmana hjärnan och att vara aktiv – både mentalt och socialt. Det är ett viktigt skifte.

Dessutom har vi lärt oss känna igen tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Vi kan se tidiga förändringar i hjärnan, med hjälp av modern avbildningsteknik. Och vi kan upptäcka Alzheimers sjukdom genom att göra ryggmärgsvätskeprover.

Tack vare att vi kan diagnosticera tidigare kan vi också sätta in behandling med till exempel bromsmediciner tidigare. Dessutom kan en diagnos hjälpa omgivningen att acceptera förändringar hos den sjuke, att han eller hon blir glömsk eller kanske aggressiv. Det kan vara en lättnad för alla inblandade.

– Maria Eriksdotter, professor i geriatrik

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta