Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Maria Eriksdotter

Professor i geriatrik

Lästid: 1 minut

Livsstilsfaktorer påverkar risken för Alzheimers sjukdom

Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och demens, bland annat för att klarlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Dessa proteiner initierar sjukdomsprocessen i hjärnan. Det pågår även stora studier för att hitta genetiska orsaker till demens och Alzheimers sjukdom, samt epidemiologiska studier för att hitta nya riskfaktorer.

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Alzheimers sjukdom är delvis ärftlig: om man har sjukdomen i släkten löper man större risk att drabbas själv. Men under de senaste åren har vi kunnat identifiera andra viktiga riskfaktorer, som överdriven alkoholkonsumtion, vitaminbrist till följd av en dåligt samansatt kost, övervikt, högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter. Vi har helt enkelt förstått att det finns saker som människor kan göra själva, för att minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom: dricka måttligt och äta välbalanserat, motionera regelbundet, utmana hjärnan och att vara aktiv – både mentalt och socialt. Det är ett viktigt skifte.

Dessutom har vi lärt oss känna igen tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Vi kan se tidiga förändringar i hjärnan, med hjälp av modern avbildningsteknik. Och vi kan upptäcka Alzheimers sjukdom genom att göra ryggmärgsvätskeprover.

Tack vare att vi kan diagnosticera tidigare kan vi också sätta in behandling med till exempel bromsmediciner tidigare. Dessutom kan en diagnos hjälpa omgivningen att acceptera förändringar hos den sjuke, att han eller hon blir glömsk eller kanske aggressiv. Det kan vara en lättnad för alla inblandade.

– Maria Eriksdotter, professor i geriatrik

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta