Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marie Carlén & Maja Jagodic

Hjärnforskare

Lästid: 2 minuter

Möt två hjärnforskare

Marie Carlén, Forskare vid Karolinska institutet och Maja Jagodic, Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet berättar om sina forskningsområden.

Närbild på ett mikroskop.

För att hitta svaren måste vi veta vad som inte fungerar

Marie Carlén

Forskare vid Karolinska institutet

Det finns egentligen bara ett enda sätt att förstå hur hjärnans funktioner förändras vid psykisk sjukdom. Det är att förstå hur hjärnan fungerar när den är frisk.

Det är denna typ av grundforskning om psykisk ohälsa jag ägnat mig åt sedan 2007 och glädjande nog inser nu fler och fler vikten av att den prioriteras. Vet vi inte vad som är fel, kan vi inte heller rätta till det. Därför är grundforskningen så viktig. Genom den kan vi lära oss förstå varför vissa grundläggande och viktiga processer inte fungerar som de ska. Vi kan även lära oss hur hjärnan utför vissa tankeprocesser normalt, vilka delar i hjärnan som är involverade och vilka typer av nervceller som är involverade i specifika tankeprocesser. Först när dessa frågor kan besvaras, kan läkemedelsindustrin och läkarkåren ta fram nya botemedel och behandlingar.

Porträtt av Marie Carlén som sitter vid ett mikroskop.

Det börjar hända mycket spännande inom mitt område och allt fler inser vilka viktiga verktyg och strategier som skapas av grundforskning. Men all forskning är långsiktig – och långsiktighet kostar pengar. Därför är ditt engagemang så viktigt. Alla gåvor, stora som små, gör skillnad och gör det möjligt för mig och mina kollegor att fortsätta leta efter svaren som kan hjälpa oss alla till ett friskare och längre liv.

Marie Carlén,
Forskare vid Karolinska institutet

Ca 800 svenskar får sin framtid förstörd varje år

Maja Jagodic

Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Jag har forskat kring MS, Multipel skleros, i 15 år men kan ändå inte sluta frustreras över att vi fortfarande saknar botemedel. MS är nämligen en grym sjukdom. Den slår ofta till redan i 20-årsåldern och orsakar mycket personligt lidande i och med att MS angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.

Långsamt men obarmhärtigt börjar immunförsvaret attackera de egna nervtrådarna, vilket påvekar allt från syn, känsel och muskler till koordination, balans och tal. Eftersom sjukdomsförloppet dessutom är svårt att förutsäga, är det svårt för den drabbade att planera sin framtid. Därför är din gåva till den fortsatta forskningen så viktig.

Porträtt av Maja Jagodic.

Glädjande nog kan jag ändå konstatera att de skett många stora genombrott på området, mycket tack vare gåvor från engagerade människor som du. Nu finns det t ex flera olika bromsmediciner och vi har så oerhört mycket mer kunskap om vilka processer som orsakar MS idag, än vi hade för bara 10 år sedan. Det finns det alltså en möjlighet att vi kommer att kunna hitta ett botemedel inom en överskådlig framtid. Men då krävs det tålamod, uthållighet och pengar. Ca 20 000 svenskar lider idag av MS och ca 800 insjuknar varje år. Med din hjälp ökar våra möjligheter att hitta de svar som definitivt löser gåtan kring MS.

Maja Jagodic,
Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Läs mer om MS

Relaterat

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Erik Smedler

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Nytt precisionsläkemedel ger hopp vid ovanlig form av ALS

Ett nytt läkemedel har visat lovande resultat för personer med en sällsynt och ofta mycket aggressiv form av ALS. Forskningen har fått stöd från Hjärnfonden och Hjärnfondens filantroper.
Läs mer
Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta