Hjärnfonden
Ge en gåva
Närbild på ett mikroskop.

Möt två hjärnforskare

”För att hitta svaren måste vi veta vad som inte fungerar” Det finns egentligen bara ett enda sätt att förstå hur hjärnans funktioner förändras vid psykisk sjukdom. Det är att förstå hur hjärnan fungerar när den är frisk. Det är denna typ av grundforskning om psykisk ohälsa jag ägnat mig åt sedan 2007 och glädjande […]

”För att hitta svaren måste vi veta vad som inte fungerar”

Det finns egentligen bara ett enda sätt att förstå hur hjärnans funktioner förändras vid psykisk sjukdom. Det är att förstå hur hjärnan fungerar när den är frisk.

Marie Carle¦ün_0041 mindreDet är denna typ av grundforskning om psykisk ohälsa jag ägnat mig åt sedan 2007 och glädjande nog inser nu fler och fler vikten av att den prioriteras. Vet vi inte vad som är fel, kan vi inte heller rätta till det. Därför är grundforskningen så viktig. Genom den kan vi lära oss förstå varför vissa grundläggande och viktiga processer inte fungerar som de ska. Vi kan även lära oss hur hjärnan utför vissa tankeprocesser normalt, vilka delar i
hjärnan som är involverade och vilka typer av nervceller som är involverade i specifika tankeprocesser. Först när dessa frågor kan besvaras, kan läkemedelsindustrin
och läkarkåren ta fram nya botemedel och behandlingar.

Det börjar hända mycket spännande inom mitt område och allt fler inser vilka viktiga verktyg och strategier som skapas av grundforskning. Men all forskning är långsiktig – och långsiktighet kostar pengar. Därför är ditt engagemang så viktigt. Alla gåvor, stora som små, gör skillnad och gör det möjligt för mig och mina kollegor att fortsätta leta efter svaren som kan hjälpa oss alla till ett friskare och längre liv.

Marie Carlén,
Forskare vid Karolinska institutet

 

”Ca 800 svenskar får sin framtid förstörd varje år”

Jag har forskat kring MS, Multipel skleros, i 15 år men kan ändå inte sluta frustreras över att vi fortfarande saknar botemedel. MS är nämligen en grym sjukdom. Den slår ofta till redan i 20-årsåldern och orsakar mycket personligt lidande i och med att MS angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.

Långsamt men obarmhärtigt börjar immunförsvaret attackera de egna nervtrådarna, vilket påvekar allt från syn, känsel och muskler till koordination, balans och tal. Eftersom sjukdomsförloppet dessutom är svårt att förutsäga, är det svårt för den drabbade att planera sin framtid. Därför är din gåva till den fortsatta forskningen så viktig.

Glädjande nog kan jag ändå konstatera att de skett många stora genombrott på området, mycket tack vare gåvor från engagerade människor som du. Nu finns det t ex flera olika bromsmediciner och vi har så oerhört mycket mer kunskap om vilka processer som
orsakar MS idag, än vi hade för bara 10 år sedan. Det finns det alltså en möjlighet att vi kommer att kunna hitta ett botemedel inom en överskådlig framtid. Men då krävs det tålamod, uthållighet och pengar. Ca 20 000 svenskar lider idag av MS och ca 800 insjuknar varje år. Med din hjälp ökar våra möjligheter att hitta de svar som definitivt löser gåtan kring MS.

Maja Jagodic
Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta