Hjärnfonden
Ge en gåva

Henrik Jörntell

Henrik Jörntell skapar framtidens strokebehandling

Med en annorlunda infallsvinkel och syn på hur hjärnan arbetar hoppas docent Henrik Jörntell i Lund att kunna revolutionera strokeforskningen. Hans forskargrupp har i år fått anslag från Hjärnfonden för att studera hur vi skulle kunna använda hjärnans egen reservkapacitet för att bota symtomen efter stroke.

Stroke är samlingsnamnet på de plötsliga symtom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel till vissa områden av nervceller. Syrebristen kan uppkomma till följd av antingen en blodpropp eller att ett blodkärl i hjärnan har brustit och orsakat en blödning. Cirka 30 000 personer drabbas av stroke varje år och det är den tredje vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna.

– Det mest intressanta med vårt projekt är att vi ser en möjlighet att dra nytta av hjärnans naturliga inlärningsprocesser för att åstadkomma läkning. Vi tror att den typen av infallsvinkel kommer att visa sig vara nästa stora genombrott inom strokeforskningen, säger Henrik Jörntell.

Hjärnan har outnyttjad potential

Projektet bygger på tidigare grundforskning om centrala nervsystemet som nyligen resulterat i ett nytt revolutionerande synsätt kring hur storhjärnbarkens funktioner är strukturerade. Stroke drabbar huvudsakligen områden i storhjärnbarken. Men med den nya upptäckten ser man att vår rörelseförmåga bygger på ett samspel mellan storhjärnbarken och andra delar av centrala nervsystemet och i detta samspel finns en mycket stor outnyttjad potential för behandling.

– Vår studie bygger på att förstå mekanismerna för hur nervcellskretsarna i storhjärnbarken reagerar efter en stroke. Våra tidigare unika fynd har gett oss en insikt att om man bara kan styra nervcellskretsarna i rätt riktning, t.ex. genom riktad träning, bör möjligheterna att få samspelet med övriga delar av hjärnan att fungera igen vara stora, säger Henrik Jörntell. Med de här nya kunskaperna ser vi att det finns en stor potential för funktionsåterhämtning efter en stroke. Hjärnfondens anslag betyder mycket för att vi ska kunna fortsätta bedriva våra viktiga studier.

Vill hitta praktiska lösningar

Henrik och hans kollegor hoppas att deras forskning ska resultera i djupare insikt om hur hjärnans nervcellskretsar reagerar vid stroke, samt lärdomar hur man kan utnyttja hjärnans naturliga inlärningsmekanismer för att upphäva symtom och funktionsbortfall som uppstår efter stroke för att återfå en mer normal, frisk fördelning av hjärnaktiviteten. Målet är att hitta olika praktiska lösningar som kommer att användas i patientbehandling.

– Hjärnans kapacitet är teoretiskt sett obegränsad, vilket betyder att många av dessa patienter borde kunna bli symtomfria eller i varje fall få kraftigt reducerade symtom. Undantaget är patienter med mycket omfattade strokeskador där bara mycket litet av hjärnbarken kvarstår – men även här finns möjlighet till relativt stora förbättringar, säger Henrik.

 

Relaterat

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
Porträtt av Fredrik Piehl.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta