Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Henrik Jörntell skapar framtidens strokebehandling

Med en annorlunda infallsvinkel och syn på hur hjärnan arbetar hoppas docent Henrik Jörntell i Lund att kunna revolutionera strokeforskningen. Hans forskargrupp har i år fått anslag från Hjärnfonden för att studera hur vi skulle kunna använda hjärnans egen reservkapacitet för att bota symtomen efter stroke.

Henrik Jörntell

Stroke är samlingsnamnet på de plötsliga symtom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel till vissa områden av nervceller. Syrebristen kan uppkomma till följd av antingen en blodpropp eller att ett blodkärl i hjärnan har brustit och orsakat en blödning. Cirka 30 000 personer drabbas av stroke varje år och det är den tredje vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna.

– Det mest intressanta med vårt projekt är att vi ser en möjlighet att dra nytta av hjärnans naturliga inlärningsprocesser för att åstadkomma läkning. Vi tror att den typen av infallsvinkel kommer att visa sig vara nästa stora genombrott inom strokeforskningen, säger Henrik Jörntell.

Hjärnan har outnyttjad potential

Projektet bygger på tidigare grundforskning om centrala nervsystemet som nyligen resulterat i ett nytt revolutionerande synsätt kring hur storhjärnbarkens funktioner är strukturerade. Stroke drabbar huvudsakligen områden i storhjärnbarken. Men med den nya upptäckten ser man att vår rörelseförmåga bygger på ett samspel mellan storhjärnbarken och andra delar av centrala nervsystemet och i detta samspel finns en mycket stor outnyttjad potential för behandling.

– Vår studie bygger på att förstå mekanismerna för hur nervcellskretsarna i storhjärnbarken reagerar efter en stroke. Våra tidigare unika fynd har gett oss en insikt att om man bara kan styra nervcellskretsarna i rätt riktning, t.ex. genom riktad träning, bör möjligheterna att få samspelet med övriga delar av hjärnan att fungera igen vara stora, säger Henrik Jörntell. Med de här nya kunskaperna ser vi att det finns en stor potential för funktionsåterhämtning efter en stroke. Hjärnfondens anslag betyder mycket för att vi ska kunna fortsätta bedriva våra viktiga studier.

Vill hitta praktiska lösningar

Henrik och hans kollegor hoppas att deras forskning ska resultera i djupare insikt om hur hjärnans nervcellskretsar reagerar vid stroke, samt lärdomar hur man kan utnyttja hjärnans naturliga inlärningsmekanismer för att upphäva symtom och funktionsbortfall som uppstår efter stroke för att återfå en mer normal, frisk fördelning av hjärnaktiviteten. Målet är att hitta olika praktiska lösningar som kommer att användas i patientbehandling.

– Hjärnans kapacitet är teoretiskt sett obegränsad, vilket betyder att många av dessa patienter borde kunna bli symtomfria eller i varje fall få kraftigt reducerade symtom. Undantaget är patienter med mycket omfattade strokeskador där bara mycket litet av hjärnbarken kvarstår – men även här finns möjlighet till relativt stora förbättringar, säger Henrik.

Läs mer om stroke här
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta