Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Henrik Jörntell skapar framtidens strokebehandling

Med en annorlunda infallsvinkel och syn på hur hjärnan arbetar hoppas docent Henrik Jörntell i Lund att kunna revolutionera strokeforskningen. Hans forskargrupp har i år fått anslag från Hjärnfonden för att studera hur vi skulle kunna använda hjärnans egen reservkapacitet för att bota symtomen efter stroke.

Henrik Jörntell

Stroke är samlingsnamnet på de plötsliga symtom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel till vissa områden av nervceller. Syrebristen kan uppkomma till följd av antingen en blodpropp eller att ett blodkärl i hjärnan har brustit och orsakat en blödning. Cirka 30 000 personer drabbas av stroke varje år och det är den tredje vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna.

– Det mest intressanta med vårt projekt är att vi ser en möjlighet att dra nytta av hjärnans naturliga inlärningsprocesser för att åstadkomma läkning. Vi tror att den typen av infallsvinkel kommer att visa sig vara nästa stora genombrott inom strokeforskningen, säger Henrik Jörntell.

Hjärnan har outnyttjad potential

Projektet bygger på tidigare grundforskning om centrala nervsystemet som nyligen resulterat i ett nytt revolutionerande synsätt kring hur storhjärnbarkens funktioner är strukturerade. Stroke drabbar huvudsakligen områden i storhjärnbarken. Men med den nya upptäckten ser man att vår rörelseförmåga bygger på ett samspel mellan storhjärnbarken och andra delar av centrala nervsystemet och i detta samspel finns en mycket stor outnyttjad potential för behandling.

– Vår studie bygger på att förstå mekanismerna för hur nervcellskretsarna i storhjärnbarken reagerar efter en stroke. Våra tidigare unika fynd har gett oss en insikt att om man bara kan styra nervcellskretsarna i rätt riktning, t.ex. genom riktad träning, bör möjligheterna att få samspelet med övriga delar av hjärnan att fungera igen vara stora, säger Henrik Jörntell. Med de här nya kunskaperna ser vi att det finns en stor potential för funktionsåterhämtning efter en stroke. Hjärnfondens anslag betyder mycket för att vi ska kunna fortsätta bedriva våra viktiga studier.

Vill hitta praktiska lösningar

Henrik och hans kollegor hoppas att deras forskning ska resultera i djupare insikt om hur hjärnans nervcellskretsar reagerar vid stroke, samt lärdomar hur man kan utnyttja hjärnans naturliga inlärningsmekanismer för att upphäva symtom och funktionsbortfall som uppstår efter stroke för att återfå en mer normal, frisk fördelning av hjärnaktiviteten. Målet är att hitta olika praktiska lösningar som kommer att användas i patientbehandling.

– Hjärnans kapacitet är teoretiskt sett obegränsad, vilket betyder att många av dessa patienter borde kunna bli symtomfria eller i varje fall få kraftigt reducerade symtom. Undantaget är patienter med mycket omfattade strokeskador där bara mycket litet av hjärnbarken kvarstår – men även här finns möjlighet till relativt stora förbättringar, säger Henrik.

Läs mer om stroke här
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer
Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta