Godkännandet är baserat på en av de största kliniska studierna för MS-läkemedel som presenterats för Europeiska läkemedelsmyndigheten. Den inkluderar resultat från kliniska studier som visade på en betydande effekt i form av minskat antal återfall, minskad risk för funktionsnedsättning, och minskat antal hjärnskador upptäckta av magnetröntgen.
– En av dess viktigaste effekter är att antalet lesioner som uppkommer på hjärnan minskar och därmed de konsekvenser som denna sjukdom ger. Det kan handla om minnesstörningar, svår trötthet, domningar, rörelsehinder och balansrubbning, allt som i högsta grad påverkar vardagen för de drabbade, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och huvudprövare för studier på läkemedlet i Sverige.
Tomas Olsson, MS-forskare vid Karolinska Institutet.
Tomas Olsson är ledamot i Hjärnfondens Vetenskapliga Nämnd. Han är en av Sveriges främsta forskare på MS och hans egen forskning finansieras delvis av Hjärnfonden.
Vid MS förstör aggressiva lymfocyter beläggningen som skyddar nervfibrerna i det centrala nervsystemet, vilket inkluderar hjärnan och ryggmärgen. Den nya mekanismen fungerar genom att reducera lymfocyternas attack på det centrala nervsystemet genom att bibehålla de aggressiva lymfocyterna i lymfkörtlarna.
Den nya behandlingen förhindrar dessa lymfocyter från att nå det centrala nervsystemet, där de kan attackera den skyddande beläggningen runt nervfibrerna. Resultatet är en mindre inflammatorisk skada på nervcellerna. Om behandlingen med Gilenya avslutas återfår lymfocyterna sina ursprungliga egenskaper.
– MS drabbar människor mitt i livet vilket ställer stora krav på behandlingarna. Biverkningarna man sett hittills har varit milda och effekten mot skov är mycket god, säger Tomas Olsson.
