Försteförfattaren Sueli Marques tillsammans med Sten Linnarsson och Gonçalo Castelo-Branco, som båda har lett studien. Foto: Karolinska Institutet

Nya rön inom MS-forskningen

En sorts celler i hjärnan, oligodendrocyter, som har en avgörande roll i sjukdomar som multipel skleros, har en större mångfald än man tidigare trott. Detta enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Science och är gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden bidrar till att öka vår förståelse för sjukdomar där dessa celler skadas, så som multipel skleros, och ger ledtrådar till framtida behandlingsstrategier. Forskningen är delvis finansierad av Hjärnfonden genom forskningsanslag för åren 2014 och 2015.

I multipel skleros (MS) och liknande sjukdomar leds nervimpulserna i hjärnan och ryggmärgen fram långsammare än normalt. Rubbningen av nervers funktion bidrar till symtomen, så som känselrubbningar och domningar, svårigheter med gång och balans och synstörningar.

Skydd försvinner

Typiskt för MS är att myelinet, det skyddande fetthöljet som isolerar nervcellerna och möjliggör snabb överföring av elektriska impulser, försvinner. Myelin produceras av en specialiserad typ av cell, oligodendrocyten. Fram tills nu har oligodendrocyter ansetts vara en enhetlig grupp av celler, men i den aktuella studien framträder en annan bild.

Forskarna bakom studien, som leddes av Gonçalo Castelo-Branco och Sten Linnarsson, använde den nyligen utvecklade tekniken enkelcells-RNA-sekvensering. Med metoden kan forskare få en ögonblicksbild av genaktiviteten i enskilda celler. På så sätt kan de avslöja skillnader mellan celler som kanske inte framträder med klassiska metoder. Forskarna studerade fler än 5 000 oligodendrocyter från olika delar av hjärnan och ryggmärgen från unga och vuxna möss, vilket gjorde det möjligt för dem att få en oöverträffat detaljerad bild av skillnaden mellan cellerna.

Illustration av oligodendrocyt-mångfald. Av: Job van der Zwan, Karolinska Institutet
Illustration av oligodendrocyt-mångfald. Av: Job van der Zwan, Karolinska Institutet

– Vi avslöjade en oväntat stor skillnad mellan celler inom populationen av oligodendrocyter. I den här studien har vi identifierat 12 underklasser av oligodendrocyter och en ny cell som finns i blodkärl och skiljer sig från oligodendrocyter, säger Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Forskarna fann att de tidiga stadierna av oligodendrocyters mognad var liknande över hela centrala nervsystemet i unga möss.

Specifika områden

Däremot var olika underklasser av mogna oligodendrocyter ansamlade i specifika områden i vuxna hjärnor.

– Upptäckten av den här oväntade mångfalden bland oligodendrocyter kan leda till nya insikter om mekanismer bakom nedbrytning och regeneration i sjukdomar där myelin skadas, till exempel multipel skleros, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Forskningen har finansierats bland annat med stöd av Hjärnfonden.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation

Oligodendrocyte heterogeneity in the mouse juvenile and adult central nervous system
Sueli Marques, Amit Zeisel, Simone Codeluppi, David van Bruggen, Ana Mendanha, Falcão, Lin Xiao, Huiliang Li, Martin Häring, Hannah Hochgerner, Roman A. Romanov, Daniel Gyllborg, Ana Muñoz Manchado, Gioele La Manno, Peter Lönnerberg, Elisa M. Floriddia, Fatemah Rezayee, Patrik Ernfors, Ernest Arenas, Jens Hjerling-Leffler, Tibor Harkany, William D. Richardson, Sten Linnarsson, Gonçalo Castelo-Branco
Science, publicerad online 10 June 2016, doi: 10.1126/science.aaf6463.

Relaterat

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.

Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.
Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.

En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

MS-dagen den 30 maj

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

”Jag önskar att alla förstod att man inte är lat som inte kan göra vissa saker”

Nikki Kjellsson är 28 år och lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Den 13 december 2016 fick hon diagnosen, kort efter att hon fyllt 25 år. Det blev en speciell jul, full av oro och funderingar kring framtiden.