Hjärnfonden
Ge en gåva

Försteförfattaren Sueli Marques tillsammans med Sten Linnarsson och Gonçalo Castelo-Branco, som båda har lett studien. Foto: Karolinska Institutet

Nya rön inom MS-forskningen

En sorts celler i hjärnan, oligodendrocyter, som har en avgörande roll i sjukdomar som multipel skleros, har en större mångfald än man tidigare trott. Detta enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Science och är gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden bidrar till att öka vår förståelse för sjukdomar där dessa celler skadas, så som multipel skleros, och ger ledtrådar till framtida behandlingsstrategier. Forskningen är delvis finansierad av Hjärnfonden genom forskningsanslag för åren 2014 och 2015.

I multipel skleros (MS) och liknande sjukdomar leds nervimpulserna i hjärnan och ryggmärgen fram långsammare än normalt. Rubbningen av nervers funktion bidrar till symtomen, så som känselrubbningar och domningar, svårigheter med gång och balans och synstörningar.

Skydd försvinner

Typiskt för MS är att myelinet, det skyddande fetthöljet som isolerar nervcellerna och möjliggör snabb överföring av elektriska impulser, försvinner. Myelin produceras av en specialiserad typ av cell, oligodendrocyten. Fram tills nu har oligodendrocyter ansetts vara en enhetlig grupp av celler, men i den aktuella studien framträder en annan bild.

Forskarna bakom studien, som leddes av Gonçalo Castelo-Branco och Sten Linnarsson, använde den nyligen utvecklade tekniken enkelcells-RNA-sekvensering. Med metoden kan forskare få en ögonblicksbild av genaktiviteten i enskilda celler. På så sätt kan de avslöja skillnader mellan celler som kanske inte framträder med klassiska metoder. Forskarna studerade fler än 5 000 oligodendrocyter från olika delar av hjärnan och ryggmärgen från unga och vuxna möss, vilket gjorde det möjligt för dem att få en oöverträffat detaljerad bild av skillnaden mellan cellerna.

Illustration av oligodendrocyt-mångfald. Av: Job van der Zwan, Karolinska Institutet
Illustration av oligodendrocyt-mångfald. Av: Job van der Zwan, Karolinska Institutet

– Vi avslöjade en oväntat stor skillnad mellan celler inom populationen av oligodendrocyter. I den här studien har vi identifierat 12 underklasser av oligodendrocyter och en ny cell som finns i blodkärl och skiljer sig från oligodendrocyter, säger Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Forskarna fann att de tidiga stadierna av oligodendrocyters mognad var liknande över hela centrala nervsystemet i unga möss.

Specifika områden

Däremot var olika underklasser av mogna oligodendrocyter ansamlade i specifika områden i vuxna hjärnor.

– Upptäckten av den här oväntade mångfalden bland oligodendrocyter kan leda till nya insikter om mekanismer bakom nedbrytning och regeneration i sjukdomar där myelin skadas, till exempel multipel skleros, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Forskningen har finansierats bland annat med stöd av Hjärnfonden.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation

Oligodendrocyte heterogeneity in the mouse juvenile and adult central nervous system
Sueli Marques, Amit Zeisel, Simone Codeluppi, David van Bruggen, Ana Mendanha, Falcão, Lin Xiao, Huiliang Li, Martin Häring, Hannah Hochgerner, Roman A. Romanov, Daniel Gyllborg, Ana Muñoz Manchado, Gioele La Manno, Peter Lönnerberg, Elisa M. Floriddia, Fatemah Rezayee, Patrik Ernfors, Ernest Arenas, Jens Hjerling-Leffler, Tibor Harkany, William D. Richardson, Sten Linnarsson, Gonçalo Castelo-Branco
Science, publicerad online 10 June 2016, doi: 10.1126/science.aaf6463.

Relaterat

Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta