Hjärnfonden
Ge en gåva

Carin Wattmo, forskare vid Lunds universitet. Foto: Per-Åke Aronsson

Forskningen som kan hjälpa de redan Alzheimers-drabbade behöver ditt stöd

Carina Wattmo är doktor i medicinsk vetenskap och forskar på hur Alzheimers sjukdom tar sig uttryck hos olika människor. Hon tycker att det behövs mer resurser till den patientnära forskningen – det skulle kunna minska lidandet redan nu.

– Många som har drabbats av Alzheimers sjukdom får idag varken rätt diagnos eller rätt behandling, vilket är helt oacceptabelt. Jag tycker att vi har ett ansvar mot dem som redan har sjukdomen att öka och sprida kunskapen om bästa befintliga behandlingsmetoder. Jag har själv exempel från mina egna studier, där resultat har kunnat tillämpas omedelbart med positiva effekter, säger Carina Wattmo.

Hennes forskning går enkelt uttryckt ut på att kunna förutsäga förloppet i Alzheimers sjukdom, till exempel hur intellektet och olika vardagsaktiviteter påverkas. Hon tittar då särskilt på grupper som samtidigt har andra sjukdomar och får olika mediciner: Hur svarar de här grupperna på den behandling mot Alzheimers sjukdom som finns idag – och vad finns det för behov av olika kommunala insatser? Det är väldigt ”här och nu”, jämfört med den större jakten på ett botemedel.

– Vi har till exempel sett att behandling med läkemedel mot diabetes gav en sämre generell prognos för Alzheimersjuka, medan behandling med inflammationshämmande medel gav en bättre. Det är den typen av resultat som kan göra nytta redan idag.

Men det behövs mer forskning – och Carina Wattmo är ständigt på jakt efter nya anslag. Därför var stipendiet på 280 000 kr som hon fick från Hjärnfonden så viktigt.

– Det har en mycket stor betydelse för min framtid, för att jag överhuvudtaget ska kunna fortsätta forska. Så jag är väldigt tacksam för detta. Resurser är alltid en bristvara, men med pengar finns det hopp om att kunna ge de sjuka bättre vård och behandling.

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta