Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Botemedlet till Alzheimers sjukdom kan redan finnas i hjärnan

Bara i Sverige beräknas 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Det finns inget botemedel, samtidigt orsakar sjukdomen stort lidande och enorma kostnader. Faktum är att hjärnsjukdomar kostar samhället 165 miljarder kronor varje år, det är fem gånger så mycket som som cancer. Men nya rön från Karolinska Institutet visar att kanske finns botemedlet mot Alzheimer redan i vår hjärna.

Marianne Schultzberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Just nu forskar hon på inflammation i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, vilket delvis finansieras av Hjärnfonden. Det kan vara värt att poängtera att det är en annan sorts inflammation än den man förknippar med till exempel ett sår. Den här är kronisk och låggradig och går inte att se med blotta ögat.

– Förut trodde man att inflammationen var kroppens reaktion när nerverna dör på grund av Alzheimers sjukdom. Men nu vet vi att inflammationen finns med tidigt i sjukdomsbilden och att den i själva verket bidrar till bildandet av de skadliga Alzheimers-ämnena. Och de här ämnen stimulerar i sin tur inflammationen, så det är en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg.

Hennes forskning utgår därför från en hypotes om att den process som normalt sett ”stänger av” inflammationer är störd i Alzheimers-hjärnan. Om det gick att få fart på den funktionen igen skulle vi kanske kunna stoppa sjukdomens framfart.

Hoppfull om resultaten

– Vi har sett att om man ger laboratorieodlade nervceller ämnen som stimulerar avstängningen så kan man öka deras överlevnad, säger Marianne Schultzberg.
Hon berättar vidare att hon är hoppfull och att de nu ska ta forskningen vidare till djurstudier. Där ska de testa de ämnen som har visat sig lovande.

– Självklart är målet att så småningom ta detta till klinisk prövning. Fördelen är att det vi testar är ämnen som redan finns naturligt i hjärnan, det vi vill göra är egentligen att höja halterna, säger Marianne Schultzberg.
Samtidigt understryker hon att en hel del arbete återstår – många experiment och mycket som måste verifieras. Och detta kostar självklart mycket pengar.

Tack vare din gåva går den här forskningen framåt men mer resurser behövs!

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta