Hjärnfonden
Ge en gåva
En kvinna joggar längs vattnet.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att lättare löppass hjälper mot depression och effekten sitter i länge. Foto: Ragnhild Ahlgren

Lättare träning hjälper mot depression

Att träning är bra både för vår fysiska och mentala hälsa är välkänt. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att lättare träning räcker för att se en positiv effekt på depression och att effekten kvarstår under lång tid.

I undersökningen jämförde forskarna fysiskt aktivitet, internetbaserad kognitiv beteendeterapi och traditionell behandling. 945 slumpvist utvalda patienter med mild till måttlig depression ingick i studien som pågick i 12 veckor. Den fysiska aktiviteten bestod av tre 60 minuters träningspass per vecka. Efter tre och tolv månader bedömdes deltagarnas grad av depression.

Gruppen som fick fysisk träning delades upp i ytterligare tre grupper som fick träna med olika intensitet. Resultaten visade att fysisk aktivitet var bättre mot depression än traditionell behandling och lika bra som internetbaserad kognitiv behandling. Effekten höll i sig i ett år och det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna som tränande med olika intensitet. Även de som gjorde lättare träning som yoga och stretching mådde bättre.

­- Det här är en viktig studie och den största i sitt slag som studerat hur fysik träning påverkar depression. Resultaten är lovande eftersom de visar att effekten av träning sitter i under lång tid och att patienterna kan välja hur intensivt de vill träna, säger Mats Hallgren, en av de ansvariga för studien och som får stöd av Hjärnfonden för sin forskning.

Depression är en av våra folksjukdomar

Depression är en vanlig folksjukdom och var tredje svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Den vanligaste behandlingen idag är antidepressiva läkemedel och psykoterapi. Men en del är tveksamma till att ta läkemedel på grund av de biverkningar som kan förekomma och för dem kan träning vara ett alternativ. Ytterligare ett argument för träning är att risken att dö av hjärtproblem är större hos deprimerade än hos den övriga befolkningen.

– Det unika med fysik aktivitet är att det förutom den positiva effekten på depressionen också minskar den risken , säger Mats Hallgren.

Nu kommer han tillsammans med  sina kollegor att studera vad det är som gör att träningen är effektiv, bland annat vill de se om den fysiska aktiviteten minskar inflammation i kroppen.

-Vi vill också undersöka om träning kan vara effektivt när det gäller psykotiska tillstånd. Jag vill också passa på att tacka Hjärnfonden och era givare för det forskningsbidrag jag fått under de senaste två åren, säger han.

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Illustration av forskare som står på en stege och undersöker i en mans huvud.

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.
Läs mer
Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
Porträtt av Elias Eriksson.

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta