Hjärnfonden
Ge en gåva

Upptäckten hur celler äter upp sig själva ger nobelpris

– Hjärnfonden gratulerar den japanska forskaren Yoshinori Ohsumi för årets nobelpris i medicin eller fysiologi. Hans upptäckter tros ha stor betydelse för förståelsen av neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimers sjukdom, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Yoshinori Ohsumi får Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016. Foto: Mari Honda, Nobelprizeorg
Yoshinori Ohsumi får Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016.
Foto: Mari Honda

Yoshinori Ohsumi har upptäckt och klarlagt maskineriet som styr autofagi, en fundamental process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar.
Autofagi betyder “självätande”. Begreppet myntades under 1960-talet då man såg hur delar av cellens innehåll omslöts av membran och bildade så kallade vesiklar, eller blåsor som sedan transporterades vidare till lysosomen, cellens återvinningsstation för biologiskt material.

Fram till att Yoshinori Ohsumi genomförde vad Nobelkommittén betecknar som  en “serie briljanta experiment” i vanlig bagerijäst i början av 1990-talet var mycket av fenomenet okänt. Hans experiment i jästceller identifierade gener som har betydelse för autofagi och han kunde sedan visa att även celler från människa använder samma maskineri.

Genom att studera det maskineri som Ohsumi upptäckt, vet vi idag att autofagi är fundamentalt för viktiga fysiologiska processer, bland annat för cellers förmåga att hantera näringsbrist och infektioner. Mutationer i gener av betydelse för autofagi kan orsaka ärftliga sjukdomar. Störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar.

Kopplingen mellan autofagi och Parkinsons sjukdom har rönt mycket uppmärksamhet inom forskningen under senare år. Vid Parkinsons sjukdom bryts de nervceller i hjärnan som producerar signalsubstansen dopamin ner. Dopamin behövs i sin tur bland annat för hjärnans förmåga att styra kroppsrörelser.

-Min forskargrupp vill förstå varför vissa delar av hjärnan blir sjuk när man drabbas av Alzheimer eller Parkinson och hur sjukdom sedan sprider sig till nya delar av hjärnan, kort sagt varför man blir sämre ju längre tid det går. Mycket talar för att störningar i omsättningen av proteiner i cellen är centralt för detta och där är nog förmågan att bryta ned giftiga, felveckade proteiner det mest kritiska. I sjuka nervceller kan vi se ansamlingar av giftiga proteinansamlingar som cellerna inte klarar av att bryta ned, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid Linköpings universitet.

-De fundamentala genombrott i förståelsen som Yoshinori Oshumi har bidragit med kring en av cellens nedbrytningssystem, autofagi, gör att vi nu kan undersöka varför nedbrytningssystemen inte räcker till när de sjukdomsalstrande felveckade proteinerna sprids till en ny del av hjärna . På sikt kan det bidra med kunskap som kan ligga till grund för helt nya behandlingsstrategier för dessa sjukdomar som drabbar miljontals människor, fortsätter han.

Relaterat

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta