Jonas Persson, Uppsala universitet, har fått ett stipendium från Hjärnfonden 2017. Han undersöker om magnetisk stimulering av hjärnan kan användas för som behandling vid depression. Foto:Lars Nybom

Behandling med magnetisk stimulering av hjärnan kan ge glädjen tillbaka

Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.

-Magnetisk stimulering av hjärnan används i många länder för att behandla depression och vi vill testa om det kan användas på patienter med anhedoni. Med hjälp av avbildningstekniker vill vi lära oss mer om hur stimuleringen påverkar olika områden i hjärnan och de nätverk vi tror är drabbade, säger Jonas persson

Sedan tidigare vet forskarna att det är ett specifikt område i hjärnan (ACC) som har betydelse för anhedoni. Vid anhedoni råder en obalans mellan signalämnen som ökar nervcellernas aktivitet och de som bromsar nervcellerna i ACC. Det resulterar i att hjärnans belöningssystem påverkas på ett negativt sätt och patienten tappar förmågan att känna glädje.

Först i världen med att testa metoden på depression och schizofreni

Jonas Persson berättar att de är först i världen med att testa effekten av denna typ av magnetisk stimulering på anhedoni hos patienter med schizofreni eller depression. I studien kommer 80 personer att ingå, hälften med schizofreni och hälften med depression. En del av patienterna kommer att få en aktiv behandling och andra kommer att få skenbehandling, dvs en inaktiv behandling.

Före och efter behandlingen kommer hjärnorna hos patienterna att avbildas med PET och MR och effekten av behandlingen på symptom kommer att utvärderas. I den här studien kommer den magnetiska spolen som används att riktas så att det är ACC som stimuleras till skillnad från standardbehandling av depression med magnetstimulering.

-Trots att schizofreni och depression är två olika tillstånd delar de många symtom där anhedoni är centralt och ger stort lidande. Det är därför angeläget att förstå hur hjärnans kemi och kommunikationsbanor är förändrade vid detta symtom och hur dessa påverkas vid behandling med magnetisk stimulering, säger Jonas Persson.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ung deprimerad man ser ut genom fönstret

World Schizofrenia Awareness day

Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.

En person ligger I en soffa, vänd mot väggen.

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

Internationella schizofrenidagen den 28 maj

Internationella schizofrenidagen

I Sverige har cirka 35 000 personer schizofreni. Vi vet idag inte vad som ligger bakom sjukdomen och varför vissa personer blir sjuka men ärftlighet är en riskfaktor.

Funda Orhan forskar om schizofreni på Karolinska Institutet.

Funda Orhan vill förstå vad som orsakar schizofreni

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten

Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Nya ledtrådar om biologin bakom schizofreni

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publiceras i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.