Ung deprimerad man ser ut genom fönstret Schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.

World Schizofrenia Awareness day

Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.

Schizofreni är en kronisk och allvarlig psykiatrisk sjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Sjukdomen angriper det allra mest privata – känslolivet, personligheten, den kognitiva förmågan och minnet. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning.

Schizofreni drabbar ofta den unga människan, just när hon är på väg in i vuxenlivet. Det blir för många en livslång sjukdom där överdödligheten är stor. Livslängden är närmare 20 år kortare än för människor i genomsnitt.

Det finns idag mediciner som lindrar symtomen och kan ta bort rösterna och göra personen mindre misstänksam men det är en tredjedel av patienterna som inte blir bättre av de behandlingar som finns.

Den största riskfaktorn för att få schizofreni är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna.

Forskning om schizofreni

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

Susanne Bejerot

Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, forskar om schizofreni.

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

-Vi ska testa ett läkemedel, rituximab, på patienter med schizofreni som inte svarar på de behandlingar som finns att tillgå idag. Rituximab används idag framgångsrikt mot MS och ledgångsreumatism. Det är ett medel som dämpar inflammation och det finns en hel del forskning som tyder på att inflammation i hjärnan kan vara en bidragande orsak till schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, säger Susanne Bejerot. Läs mer om forskningen här

 

Vad  orsakar schizofreni?

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni.

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni.

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.

-Bildandet och eliminering av synapser (kopplingar mellan nervceller) är en viktig process i den normala hjärnans utveckling. Under tidig barndom sker först en intensiv ökning av antalet synapser. Senare under tonåren rensas funktionellt överflödiga synapser bort. Utvecklingen av schizofreni kan bero på störningar i den processen. Syftet med detta projekt är att utreda mekanismerna som gör att synapser elimineras och hur avvikelser kan bidra till uppkomsten av sjukdomen, säger Funda Orhan. Läs mer om forskningen här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Deprimerad ung man tittar ut genom fönster

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

Internationella schizofrenidagen den 28 maj

Internationella schizofrenidagen

I Sverige har cirka 35 000 personer schizofreni. Vi vet idag inte vad som ligger bakom sjukdomen och varför vissa personer blir sjuka men ärftlighet är en riskfaktor.

Funda Orhan forskar om schizofreni på Karolinska Institutet.

Funda Orhan vill förstå vad som orsakar schizofreni

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten

Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Nya ledtrådar om biologin bakom schizofreni

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publiceras i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Behandling med magnetisk stimulering av hjärnan kan ge glädjen tillbaka

Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.