World Schizofrenia Awareness day

Schizofreni är en kronisk och allvarlig psykiatrisk sjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Sjukdomen angriper det allra mest privata – känslolivet, personligheten, den kognitiva förmågan och minnet. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning.

Schizofreni drabbar ofta den unga människan, just när hon är på väg in i vuxenlivet. Det blir för många en livslång sjukdom där överdödligheten är stor. Livslängden är närmare 20 år kortare än för människor i genomsnitt.

Det finns idag mediciner som lindrar symtomen och kan ta bort rösterna och göra personen mindre misstänksam men det är en tredjedel av patienterna som inte blir bättre av de behandlingar som finns.

Den största riskfaktorn för att få schizofreni är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna.

Forskning om schizofreni

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.

-Vi ska testa ett läkemedel, rituximab, på patienter med schizofreni som inte svarar på de behandlingar som finns att tillgå idag. Rituximab används idag framgångsrikt mot MS och ledgångsreumatism. Det är ett medel som dämpar inflammation och det finns en hel del forskning som tyder på att inflammation i hjärnan kan vara en bidragande orsak till schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, säger Susanne Bejerot. Läs mer om forskningen här

Vad  orsakar schizofreni?

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.

-Bildandet och eliminering av synapser (kopplingar mellan nervceller) är en viktig process i den normala hjärnans utveckling. Under tidig barndom sker först en intensiv ökning av antalet synapser. Senare under tonåren rensas funktionellt överflödiga synapser bort. Utvecklingen av schizofreni kan bero på störningar i den processen. Syftet med detta projekt är att utreda mekanismerna som gör att synapser elimineras och hur avvikelser kan bidra till uppkomsten av sjukdomen, säger Funda Orhan. Läs mer om forskningen här.