Hjärnfonden
Ge en gåva
Internationella schizofrenidagen den 28 maj

Schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.

Internationella schizofrenidagen

I Sverige har cirka 35 000 personer schizofreni. Vi vet idag inte vad som ligger bakom sjukdomen och varför vissa personer blir sjuka men ärftlighet är en riskfaktor.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet.

Så kan du stödja forskningen om schizofreni:

Vår älskade Krille

Vår älskade Krille - stöd insamlingen till schizofreniforskning“Vår älskade Krille har efter en tids sjukdom valt att avsluta sitt liv. Vill hedra minnet av älskade Krille genom att starta en insamling för forskning inom psykos/schizofreni. Vi har valt att begränsa detta till en diagnos vilken än idag är svårbegriplig. En fruktansvärd hjärnsjukdom som det finns för lite kunskap av. En sjukdom som för sällan uppmärksammas, där vård och omsorg har stora brister. Vi vet för lite. Vi vill veta hur man som anhörig kan hjälpa, och förstå. Vi vill ge resurser till forskningen.” Stöd insamlingen här.

Till minne av Dizak

Till minne av Dizak - stöd forskningen om schizofreni“Genom denna insamling vill vi hedra vår konstnärlige son Dizak, som dog alldeles för tidigt vid 23 års ålder. Han dog under en desperat kamp mot sina psykiska sjukdomar. Bilden är från en konst- och arkitekturresa i Barcelona med hans gymnasieklass, som jag fick nöjet att följa med på i maj 2016. Dizak tog studenten strax efter det. Han var då tre år äldre än de övriga och otroligt stolt över sin prestation.” Stöd insamlingen här.

 

 

Forskning om schizofreni

 

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. “Mitt mål är att forskningsresultaten ska generera ny kunskap om orsaken bakom schizofreni och på så vis lyckas identifiera specifika mål för framtida läkemedelsbehandling” Läs mer här.

 

 

Jens Hjerling-Leffler

Jens Hjerling-Leffler och andra forskare har hittat hundratals gener som är kopplade till schizofreni, där var och en bidrar med en liten del till risken för att utveckla sjukdomen. Genetiken pekar på att vissa celltyper är mycket mer inblandade än andra. Det tycks finnas ett fåtal viktiga celltyper som bidrar till sjukdomen, vilka var och en har sitt ursprung i separata delar av hjärnan. Läs mer här

Här kan du läsa mer om schizofreni.

Relaterat

Ung deprimerad man ser ut genom fönstret

World Schizofrenia Awareness day

Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.
En person ligger I en soffa, vänd mot väggen.

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.
Funda Orhan forskar om schizofreni på Karolinska Institutet.

Funda Orhan vill förstå vad som orsakar schizofreni

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter. #postkodeffekten
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Nya ledtrådar om biologin bakom schizofreni

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publiceras i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Behandling med magnetisk stimulering av hjärnan kan ge glädjen tillbaka

Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta