Hjärnfonden
Ge en gåva

Läkemedel mot typ-2 diabetes prövas mot alkoholberoende

Mellan 5000 och 7000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Det finns läkemedel mot alkoholberoende men de fungerar inte på alla som behöver behandling. Petra Suchankova Karlsson från Göteborgs universitet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017, vill därför pröva om ett läkemedel som används mot typ-2 diabetes kan sänka alkoholintaget.

– Det här är ett högaktuellt forskningsområde eftersom vi har många individer som lider av alkoholberoende eller har en för hög alkoholkonsumtion som de vill minska. De läkemedel som finns är inte så effektiva så det finns ett stort behov av fler alternativ, säger Petra Suchankova Karlsson.

Finns en koppling mellan aptit och alkoholberoende

Forskargruppen som Petra är en del av har tidigare undersökt kopplingen mellan alkoholberoende och hormon som styr hunger och aptit. I djurförsök har forskarna sett att de aptitreglerande hormonerna GLP-1 och ghrelin påverkar alkoholens belönande egenskaper.

Det finns GLP-1 liknande läkemedel som används för att sänka blodsockret hos människor med typ 2–diabetes, exempelvis dulaglutid, och Petra Suchankova Karlsson planerar nu att göra kliniska tester för att se om det kan ha effekt på alkoholberoende. I det här fallet är det inte ett nytt läkemedel som prövas utan en redan godkänd medicin som prövas på en ny indikation.

– Denna läkemedelsgrupp har inte bara effekt på blodsockernivån, utan har även visats minska aptiten hos de som tar läkemedlet. Vi tror att det kan sänka alkoholintaget genom att minska alkoholsuget vilket är den största anledningen till att människor återfaller i beroende.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Kliniska tester mot alkoholberoende

Två studier kommer att göras med dulaglutid eller ett liknande preparat. Dels kommer forskarna att undersöka om det minskar de euforiska positiva känslor som många upplever av att dricka alkohol och dels om läkemedlet minskar konsumtionen under lång tid.

I den första studien kommer ett 50-tal alkoholberoende personer att ingå och de kommer att testas vid två tillfällen. Vid ena tillfället får de ett GLP-1 liknande ämne och vid andra tillfället ett overksamt medel och så jämför man hur personerna upplever alkoholens effekter vid de olika tillfällena.

I den andra studien kommer forskarna att titta på om läkemedlet påverkar alkoholkonsumtionen hos 190 individer under 12 veckor. Hälften av deltagarna kommer att få läkemedlet och hälften ett overksamt medel, placebo. Under testperioden får deltagarna föra dagbok över hur mycket de dricker varje dag.

– Om de här läkemedelsprövningarna visar att GLP-1 stimulering har positiva effekter genom att minska alkoholens belönande egenskaper och alkoholkonsumtionen kan det i framtiden erbjudas som ett behandlingsalternativ till den här gruppen, säger, Petra Suchankova Karlsson. Det skulle inte bara gynna dem utan också deras anhöriga och minska kostnaderna som samhället har på grund av alkoholberoende.

Relaterat

Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol

En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Ny upptäckt kan förklara alkoholism

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär 15-20 procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden 2018.

Niclas König letar efter nya sätt att behandla beroendesjukdomar

Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet "kidnappas" av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.

Varför är det så viktigt att sova?

Det är viktigt att sova för att hålla hjärnans hälsa i balans. Det är vanligt att ha problem med sömnen och ungefär var tredje person har sömnbesvär då och då och var tionde får svårare besvär. Om vi sover dåligt under lång tid ökar risken för flera sjukdomar, minnet försämras och immunförsvaret försvagas.

En gång rökare – alltid rökare?

Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark och hennes kollegor att dessa upptäckter ska leda närmare en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta