ADHD – myt och fakta

ADHD är en omstridd diagnos. Men vem får ADHD och vad gör man efter diagnosen? Ställs det flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig ADHD och vad betyder det för livet? Skrivs det ut för många läkemedel och är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns fortfarande begränsad kunskap om ADHD i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för KIND, ett kompetenscenter för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under de senaste 20 åren har han ägnat sig åt forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i synnerhet om autismspektrumtillstånd och ADHD. På Hjärnans Dag 2017 föreläste han om ADHD och rätade ut en del av frågetecknen runt diagnosen.

ADHD förekommer hos ungefär 5-7 procent av barnen* och tre till fyra procent av vuxna. ADHD beror framför allt på biologiska faktorer men miljön är avgörande för hur grav funktionsnedsättningen blir, i en miljö som tar hänsyn och anpassar sig efter den som har ADHD blir förutsättningarna mycket bättre för att individen skall klara sig bra.

*Socialstyrelsen, 2024, Nationella riktlinjer för vård och stöd

Mer från Hjärnans Dag 2017

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Läs mer om Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.

Läs mer

Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.

Läs mer

Lisa och Henrik Borg sitter i en trappa och tar en selfie tillsammans.

“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.

Läs mer

Dr Damps åtta tips på hur du klarar skolan med ADHD

“Doktor Damp”, Darius Barimani, arbetar idag som kirurg, men hans resa dit har varit allt annat än enkel. Som barn med ADHD och ytterligare tre diagnoser fick han kämpa hårt i skolan.

Läs mer

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.

Läs mer

Ett kollage med en kvist med gröna blad där vissa ersätts av ett kvinnligt ansikte.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.

Läs mer

ADHD – myt och fakta

Mer från Hjärnans Dag 2017