Hjärnfonden
Ge en gåva

Tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Möjligheterna att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium har ökat på de senaste åren. Redan 20 år innan minnesbesvären uppstår går det att se förändringar i hjärnan. Ny forskning visar också att det kan finnas flera orsaker till Alzheimers sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar och studerar bland annat processer i hjärnan med PET-undersökningar. Agneta Nordberg jobbar också kliniskt som överläkare med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om sin forskning som har lett till att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Klicka på pilen i bilden ovan och se hennes föreläsning där.

Forskningen har också gjort att det mer detaljerat går att studera förändringar i hjärnan, så att man snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom. Att få en diagnos tidigt ger både patient och närstående en chans att planera framtiden. Det ger dem också en möjlighet att ändra vardagen eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid. Med avbildningstekniken går det att upptäcka sådana plack innan de ger symptom.

I jakten på nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom  finns det också fördelar med att identifiera individer som bär på  förändringar i hjärnan utan att ha några symptom. Det ger forskarna möjlighet att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen på ett tidigt stadium och förhindra att det bildas mer amyloida plack. Det pågår just nu sådan kliniska prövningar i USA, Kanada och Australien men det kommer att dröja  innan resultaten kommer.

Här kan du se Miia Kivipeltos föreläsning  på Hjärnans Dag om vad du kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra din livsstil.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
Ett kollage med en sjukskötare som sitter på en tändsticksask mot grön bakgrund.

Vårdens utveckling vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Den 16 oktober deltar Hjärnfonden i ett symposium på temat vårdutveckling vid Alzheimers sjukdom, arrangerat av Stiftelsen Solstickan, Karolinska Institutet och professor Bengt Winblad.
En sjuksyster tar blodprover.

Ny studie: Blodprov avslöjar Alzheimer

Ett enkelt blodprov som kan upptäcka Alzheimers sjukdom har testats inom vården. Träffsäkerheten är på 90 procent, enligt en studie från Lunds universitet. Studien är delvis finansierad av Hjärnfondens givare. 
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta