Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Möjligheterna att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium har ökat på de senaste åren. Redan 20 år innan minnesbesvären uppstår går det att se förändringar i hjärnan. Ny forskning visar också att det kan finnas flera orsaker till Alzheimers sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar och studerar bland annat processer i hjärnan med PET-undersökningar. Agneta Nordberg jobbar också kliniskt som överläkare med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om sin forskning som har lett till att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Klicka på pilen i bilden ovan och se hennes föreläsning där.

Forskningen har också gjort att det mer detaljerat går att studera förändringar i hjärnan, så att man snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom. Att få en diagnos tidigt ger både patient och närstående en chans att planera framtiden. Det ger dem också en möjlighet att ändra vardagen eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid. Med avbildningstekniken går det att upptäcka sådana plack innan de ger symptom.

I jakten på nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom  finns det också fördelar med att identifiera individer som bär på  förändringar i hjärnan utan att ha några symptom. Det ger forskarna möjlighet att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen på ett tidigt stadium och förhindra att det bildas mer amyloida plack. Det pågår just nu sådan kliniska prövningar i USA, Kanada och Australien men det kommer att dröja innan resultaten kommer.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta