Hjärnfonden
Ge en gåva

Hopp om ny behandling av Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Edvard Smith, professor vid Karolinska Institutet fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden för sin forskning om en ny typ av läkemedel mot sjukdomen.

Evard Smith, professor på Karolinska Institutet, har fått ett forskningsbidrag för sina forskning om Huntingtons sjukdom. Foto: Karolinska Institutet.
Evard Smith, professor på Karolinska Institutet, har fått ett forskningsbidrag för sina forskning om Huntingtons sjukdom. Foto: Karolinska Institutet.

Huntingtons sjukdom orsakas av att en specifik DNA-sekvens, CAG, upprepas många gånger i arvsanlaget som kodar för proteinet huntingtin. Proteinet och det budbärar-RNA som bildas från den förändrade genen skadar nervcellerna i hjärnan och gör att cellerna bryts ner.

-De flesta människor har högst 20 upprepningar av CAG i den här genen men man kan ha upp till 35 repetitioner och vara helt frisk. Har man 36 eller fler så börjar man utveckla sjukdomen, säger Edvard Smith.

Minskar mängden giftigt protein i nervcellerna

Hans forskargrupp har utvecklat en metod som gör att mängden av det skadliga proteinet och budbärar-RNAt minskar i nervcellerna. Forskarna använder en liten bit syntetisk arvsmassa som letar sig fram till CAG sekvenserna i huntingtin-genen.

-När vi använder de här korta bitarna syntetisk arvsmassa på celler från patienter kan vi se att vi får mindre RNA och protein från det här arvsanlaget. Vi tror att det är en möjlig metod att använda i framtiden för att minska mängden av de här giftiga ämnena hos patienter. Men, det är en bra bit att nå dit och det återstår mycket forskning, säger Edvard Smith.

Orsaken till Hungtingtons sjukdom sitter i arvsmassan

Huntingtons sjukdom lämpar sig särskilt väl för det här angreppssättet eftersom forskarna vet att det är repetitionerna av CAG i huntingtin-genen som orsakar sjukdomen. Det finns ett samband mellan hur många repetitioner av sekvensen man har och hur allvarlig sjukdomen blir. Ju fler repetitioner desto värre blir sjukdomen och ju tidigare blir man sjuk.

Nyligen godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten preparatet Spinraza mot en hjärnsjukdom som drabbar barn. Spinraza består också av en bit syntetisk arvsmassa och den injiceras i ryggvätskan på patienten och tas upp av nervcellerna.

Stöd forskningen om Huntingtons sjukdom

Forskarna hoppfulla 

-Vi tänker oss att göra på samma sätt som man gör med Spinraza och injicera läkemedlet i ryggvätskan, det är en förutsättning för att få den här typen av läkemedel att fungera, säger Edvard Smith.

Fortfarande är det många frågor som måste besvaras med mer forskning, närmast vill forskarna testa om den syntetiska arvsmassan fungerar på möss som utvecklat Huntingtons sjukdom.

-Det här är forskning på ett väldigt tidigt stadium, vi har en hel del intressanta resultat, vi kan påverka mängden av de här toxiska ämnena som produceras. Det är inte liktydigt med att det blir en behandling av det här men vi är hoppfulla, säger Edvard Smith.

Här kan du hitta mer information om Huntingtons sjukdom.

Relaterat

Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Sanaz Gabery, forskare vid Lunds universitet

Känslohjärnan – en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom

Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen enligt många som har sjukdomen. Trots det har forskningen varit fokuserad på de rörelseproblem som kommer senare. Ny forskning vid Lunds universitet visar att känslohjärnan påverkas tidigt i sjukdomsförloppet.
Sanaz Gabery forskar om Huntingtons sjukdom vid Lunds universitet

Sanaz Gabery – så påverkar Huntingtons sjukdom känslor och lust

Sanaz Gabery, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om Huntingtons sjukdom. Att få möta patienter och deras anhöriga och ta del av deras berättelser om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på henne och är en viktig drivkraft för hennes arbete. #postkodeffekten

Hjärnans hormoncentral förändrad vid Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Åsa Petersén, professor vid Lunds universitet har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att studera vad som ligger bakom de psykiatriska symtomen.

Joel Nordin vill målstyra läkemedel till hjärnan

Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta