Hjärnfonden
Ge en gåva

Joel Nordin vill målstyra läkemedel till hjärnan

Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.

Namn: Joel Nordin
Hemort: Stockholm    
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Cell- och genterapi

Hej Joel! Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Vi arbetar med vesikler (membranförsedda bubblor eller blåsor) som utsöndras från kroppens alla celler. Vesiklerna transporterar både proteiner och olika RNA, mellan olika celler och är ett viktigt sätt för cellerna att kommunicera med varandra. Genom att  ändra vesiklernas innehåll så att de innehåller specifika proteiner och/eller RNA kan de användas för att behandla sjukdomar. Vesiklerna kan även passera blodhjärnbarriären och kan därför påverka sjukdomar i hjärnan.

För att se till att vesiklerna hamnar på rätt plats i kroppen  försöker vi även “målstyra” dem till specifika organ och då främst till hjärnan. På laboratoriet laddar vi protein/RNA  in i vesiklerna.  Inom mitt projekt ska jag försöka utveckla nya tekniker för att målstyra vesiklerna till hjärnan mer effektivt, än vad vi kan göra idag. Jag kommer att testa flera olika peptider och proteiner för att undersöka vilka som fungerar bäst.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av CNS sjukdomar
Ett stort problem i behandlingen av CNS sjukdomar är blodhjärnbarriären som hindrar gifter, men även läkemedel att komma in i hjärnan. Eftersom våra vesikler kan passera blodhjärnbarriären, kommer vi att kunna behandla en rad olika CNS sjukdomar. Vi forskar alltså främst på ett transportmedel för läkemedel till hjärnan och om det lyckas kan vårt transportmedel (vesiklerna) laddas med molekyler mot ett flertal CNS sjukdomar, exempelvis Huntington och Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Det största hindret idag för våra vesikler är att det är svårt att få tekniken för målstyrningen tillräckligt effektiv. Många av vesiklerna tas fortfarande upp av andra organ och då främst i levern. Därför är mitt projekt viktigt för att ta fram nya målstyrningsmolekyler, som förhoppningsvis kommer öka upptaget i hjärnan och effektiviteten av våra vesikler.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har alltid varit väldigt nyfiken och började forska i en forskningsgrupp under mina läkarstudier. Jag fastnade snabbt och har sedan dess forskat inom området cell- och genterapi. Då många hjärnsjukdomar är väldigt komplexa är det otroligt svårt att hitta bra behandlingar, vilket gör det till ett mycket spännande område. Det finns också mycket kvar och göra och även små framsteg skulle hjälpa många patienter.

Vad är din drivkraft som forskare?
Nyfikenhet och att hitta nya metoder att hjälpa människor som lider av svåra sjukdomar.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta