Joel Nordin vill målstyra läkemedel till hjärnan

Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.

Namn: Joel Nordin
Hemort: Stockholm    
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Cell- och genterapi

Hej Joel! Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Vi arbetar med vesikler (membranförsedda bubblor eller blåsor) som utsöndras från kroppens alla celler. Vesiklerna transporterar både proteiner och olika RNA, mellan olika celler och är ett viktigt sätt för cellerna att kommunicera med varandra. Genom att  ändra vesiklernas innehåll så att de innehåller specifika proteiner och/eller RNA kan de användas för att behandla sjukdomar. Vesiklerna kan även passera blodhjärnbarriären och kan därför påverka sjukdomar i hjärnan.

För att se till att vesiklerna hamnar på rätt plats i kroppen  försöker vi även ”målstyra” dem till specifika organ och då främst till hjärnan. På laboratoriet laddar vi protein/RNA  in i vesiklerna.  Inom mitt projekt ska jag försöka utveckla nya tekniker för att målstyra vesiklerna till hjärnan mer effektivt, än vad vi kan göra idag. Jag kommer att testa flera olika peptider och proteiner för att undersöka vilka som fungerar bäst.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av CNS sjukdomar
Ett stort problem i behandlingen av CNS sjukdomar är blodhjärnbarriären som hindrar gifter, men även läkemedel att komma in i hjärnan. Eftersom våra vesikler kan passera blodhjärnbarriären, kommer vi att kunna behandla en rad olika CNS sjukdomar. Vi forskar alltså främst på ett transportmedel för läkemedel till hjärnan och om det lyckas kan vårt transportmedel (vesiklerna) laddas med molekyler mot ett flertal CNS sjukdomar, exempelvis Huntington och Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Det största hindret idag för våra vesikler är att det är svårt att få tekniken för målstyrningen tillräckligt effektiv. Många av vesiklerna tas fortfarande upp av andra organ och då främst i levern. Därför är mitt projekt viktigt för att ta fram nya målstyrningsmolekyler, som förhoppningsvis kommer öka upptaget i hjärnan och effektiviteten av våra vesikler.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har alltid varit väldigt nyfiken och började forska i en forskningsgrupp under mina läkarstudier. Jag fastnade snabbt och har sedan dess forskat inom området cell- och genterapi. Då många hjärnsjukdomar är väldigt komplexa är det otroligt svårt att hitta bra behandlingar, vilket gör det till ett mycket spännande område. Det finns också mycket kvar och göra och även små framsteg skulle hjälpa många patienter.

Vad är din drivkraft som forskare?
Nyfikenhet och att hitta nya metoder att hjälpa människor som lider av svåra sjukdomar.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.