Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Joel Nordin vill målstyra läkemedel till hjärnan

Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.

Labmiljö med provrör i behållare.
  • Namn: Joel Nordin
  • Hemort: Stockholm
  • Universitet: Karolinska Institutet
  • Forskningsområde: Cell- och genterapi

Hej Joel! Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Vi arbetar med vesikler (membranförsedda bubblor eller blåsor) som utsöndras från kroppens alla celler. Vesiklerna transporterar både proteiner och olika RNA, mellan olika celler och är ett viktigt sätt för cellerna att kommunicera med varandra. Genom att  ändra vesiklernas innehåll så att de innehåller specifika proteiner och/eller RNA kan de användas för att behandla sjukdomar. Vesiklerna kan även passera blodhjärnbarriären och kan därför påverka sjukdomar i hjärnan.

För att se till att vesiklerna hamnar på rätt plats i kroppen försöker vi även “målstyra” dem till specifika organ och då främst till hjärnan. På laboratoriet laddar vi protein/RNA in i vesiklerna. Inom mitt projekt ska jag försöka utveckla nya tekniker för att målstyra vesiklerna till hjärnan mer effektivt, än vad vi kan göra idag. Jag kommer att testa flera olika peptider och proteiner för att undersöka vilka som fungerar bäst.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av CNS sjukdomar?

Ett stort problem i behandlingen av CNS sjukdomar är blodhjärnbarriären som hindrar gifter, men även läkemedel att komma in i hjärnan. Eftersom våra vesikler kan passera blodhjärnbarriären, kommer vi att kunna behandla en rad olika CNS sjukdomar. Vi forskar alltså främst på ett transportmedel för läkemedel till hjärnan och om det lyckas kan vårt transportmedel (vesiklerna) laddas med molekyler mot ett flertal CNS sjukdomar, exempelvis Huntington och Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det största hindret idag för våra vesikler är att det är svårt att få tekniken för målstyrningen tillräckligt effektiv. Många av vesiklerna tas fortfarande upp av andra organ och då främst i levern. Därför är mitt projekt viktigt för att ta fram nya målstyrningsmolekyler, som förhoppningsvis kommer öka upptaget i hjärnan och effektiviteten av våra vesikler.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit väldigt nyfiken och började forska i en forskningsgrupp under mina läkarstudier. Jag fastnade snabbt och har sedan dess forskat inom området cell- och genterapi. Då många hjärnsjukdomar är väldigt komplexa är det otroligt svårt att hitta bra behandlingar, vilket gör det till ett mycket spännande område. Det finns också mycket kvar och göra och även små framsteg skulle hjälpa många patienter.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenhet och att hitta nya metoder att hjälpa människor som lider av svåra sjukdomar.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta