Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Joel Nordin vill målstyra läkemedel till hjärnan

Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.

Labmiljö med provrör i behållare.
  • Namn: Joel Nordin
  • Hemort: Stockholm
  • Universitet: Karolinska Institutet
  • Forskningsområde: Cell- och genterapi

Hej Joel! Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Vi arbetar med vesikler (membranförsedda bubblor eller blåsor) som utsöndras från kroppens alla celler. Vesiklerna transporterar både proteiner och olika RNA, mellan olika celler och är ett viktigt sätt för cellerna att kommunicera med varandra. Genom att  ändra vesiklernas innehåll så att de innehåller specifika proteiner och/eller RNA kan de användas för att behandla sjukdomar. Vesiklerna kan även passera blodhjärnbarriären och kan därför påverka sjukdomar i hjärnan.

För att se till att vesiklerna hamnar på rätt plats i kroppen försöker vi även “målstyra” dem till specifika organ och då främst till hjärnan. På laboratoriet laddar vi protein/RNA in i vesiklerna. Inom mitt projekt ska jag försöka utveckla nya tekniker för att målstyra vesiklerna till hjärnan mer effektivt, än vad vi kan göra idag. Jag kommer att testa flera olika peptider och proteiner för att undersöka vilka som fungerar bäst.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av CNS sjukdomar?

Ett stort problem i behandlingen av CNS sjukdomar är blodhjärnbarriären som hindrar gifter, men även läkemedel att komma in i hjärnan. Eftersom våra vesikler kan passera blodhjärnbarriären, kommer vi att kunna behandla en rad olika CNS sjukdomar. Vi forskar alltså främst på ett transportmedel för läkemedel till hjärnan och om det lyckas kan vårt transportmedel (vesiklerna) laddas med molekyler mot ett flertal CNS sjukdomar, exempelvis Huntington och Alzheimers sjukdom.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det största hindret idag för våra vesikler är att det är svårt att få tekniken för målstyrningen tillräckligt effektiv. Många av vesiklerna tas fortfarande upp av andra organ och då främst i levern. Därför är mitt projekt viktigt för att ta fram nya målstyrningsmolekyler, som förhoppningsvis kommer öka upptaget i hjärnan och effektiviteten av våra vesikler.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit väldigt nyfiken och började forska i en forskningsgrupp under mina läkarstudier. Jag fastnade snabbt och har sedan dess forskat inom området cell- och genterapi. Då många hjärnsjukdomar är väldigt komplexa är det otroligt svårt att hitta bra behandlingar, vilket gör det till ett mycket spännande område. Det finns också mycket kvar och göra och även små framsteg skulle hjälpa många patienter.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenhet och att hitta nya metoder att hjälpa människor som lider av svåra sjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta