Sanaz Gabery, forskare vid Lunds universitet Sanaz Gabery forskar om Huntingtons sjukdom vid Lunds universitet. Fotograf: Agata Garpenlind

Känslohjärnan – en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom

Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen enligt många som har sjukdomen. Trots det har forskningen varit fokuserad på de rörelseproblem som kommer senare. Ny forskning vid Lunds universitet visar att känslohjärnan påverkas tidigt i sjukdomsförloppet.

Huntingtons sjukdom är en dödlig sjukdom utan bromsande behandling. De nya forskningsfynden innebär ny kunskap om var i hjärnan de tidiga förändringarna sker.

– Våra resultat visar att själva känslohjärnan, det så kallade limbiska systemet, är påverkad tidigt och att detta kan bidra till utvecklingen av de psykiska och kognitiva symtomen, som är de allra svåraste för patienterna och deras närstående.

Våra fynd visar att det inte bara är nervceller som drabbas utan också att andra celler, oligodendrocyterna som gör att kommunikationen mellan hjärnans olika områden fungerar, påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, förklarar forskningsledaren Åsa Petersén, som är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund.

Alla celler inte lika känsliga 

Sjukdomen beror på en mutation i Huntington-genen vilket leder till att ett förändrat protein, muterat huntingtin, tillverkas i alla celler i kroppen. Men det är bara vissa celler som är riktigt känsliga för det förändrade proteinet och de finns i specifika områden i hjärnan.

– Det är fortfarande ett mysterium varför bara vissa celler är känsliga för det förändrade proteinet och varför sjukdomen börjar bryta ut vid en viss tidpunkt trots att det förändrade proteinet funnits där hela tiden, säger forskaren Sanaz Gabery, som är en av Hjärnfondens stipendiater.

– Vår studie visar för första gången på förändringar kring oligodendrocyter i känslohjärnan i hjärnor från individer drabbade av Huntingtons sjukdom, säger Sanaz Gabery.

Finns det nya sätt att angripa sjukdomen?

– Idag är många forskare inriktade på att minska nivåerna, och därmed effekten, av det sjukdomsframkallande muterade huntingtinet i själva nervcellerna och i hjärnans rörelsecentrum. Men våra fynd talar för att man behöver undersöka också den vita substansen i känslohjärnan. Varför är oligodendrocyter känsliga för muterat huntingtin? Kan man bromsa Huntingtons genom att påverka de förändringarna vi har identifierat, säger Åsa Petersén.

Läs hela pressmeddelandet från Lunds universitet här

Här kan du läsa mer om Huntingtons sjukdom

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag