Hjärnfonden
Ge en gåva
Sanaz Gabery, forskare vid Lunds universitet

Sanaz Gabery forskar om Huntingtons sjukdom vid Lunds universitet. Fotograf: Agata Garpenlind

Känslohjärnan – en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom

Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen enligt många som har sjukdomen. Trots det har forskningen varit fokuserad på de rörelseproblem som kommer senare. Ny forskning vid Lunds universitet visar att känslohjärnan påverkas tidigt i sjukdomsförloppet.

Huntingtons sjukdom är en dödlig sjukdom utan bromsande behandling. De nya forskningsfynden innebär ny kunskap om var i hjärnan de tidiga förändringarna sker.

– Våra resultat visar att själva känslohjärnan, det så kallade limbiska systemet, är påverkad tidigt och att detta kan bidra till utvecklingen av de psykiska och kognitiva symtomen, som är de allra svåraste för patienterna och deras närstående.

Våra fynd visar att det inte bara är nervceller som drabbas utan också att andra celler, oligodendrocyterna som gör att kommunikationen mellan hjärnans olika områden fungerar, påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, förklarar forskningsledaren Åsa Petersén, som är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund.

Alla celler inte lika känsliga 

Sjukdomen beror på en mutation i Huntington-genen vilket leder till att ett förändrat protein, muterat huntingtin, tillverkas i alla celler i kroppen. Men det är bara vissa celler som är riktigt känsliga för det förändrade proteinet och de finns i specifika områden i hjärnan.

– Det är fortfarande ett mysterium varför bara vissa celler är känsliga för det förändrade proteinet och varför sjukdomen börjar bryta ut vid en viss tidpunkt trots att det förändrade proteinet funnits där hela tiden, säger forskaren Sanaz Gabery, som är en av Hjärnfondens stipendiater.

– Vår studie visar för första gången på förändringar kring oligodendrocyter i känslohjärnan i hjärnor från individer drabbade av Huntingtons sjukdom, säger Sanaz Gabery.

Finns det nya sätt att angripa sjukdomen?

– Idag är många forskare inriktade på att minska nivåerna, och därmed effekten, av det sjukdomsframkallande muterade huntingtinet i själva nervcellerna och i hjärnans rörelsecentrum. Men våra fynd talar för att man behöver undersöka också den vita substansen i känslohjärnan. Varför är oligodendrocyter känsliga för muterat huntingtin? Kan man bromsa Huntingtons genom att påverka de förändringarna vi har identifierat, säger Åsa Petersén.

Läs hela pressmeddelandet från Lunds universitet här

Här kan du läsa mer om Huntingtons sjukdom

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Sanaz Gabery forskar om Huntingtons sjukdom vid Lunds universitet

Sanaz Gabery – så påverkar Huntingtons sjukdom känslor och lust

Sanaz Gabery, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om Huntingtons sjukdom. Att få möta patienter och deras anhöriga och ta del av deras berättelser om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på henne och är en viktig drivkraft för hennes arbete. #postkodeffekten

Hjärnans hormoncentral förändrad vid Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Åsa Petersén, professor vid Lunds universitet har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att studera vad som ligger bakom de psykiatriska symtomen.

Den stora utmaningen med ovanliga genetiska sjukdomar

Hjärnan och nervsystemet är enormt komplext och när mutationer i generna trasslar till det kan stora problem uppstå. Hjärnforskaren Olof Gissberg har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium 2017 för sin forskning om den ovanliga genetiska sjukdomen spinocerebellär ataxi som gör att den drabbade får problem att gå.

Hopp om ny behandling av Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Edvard Smith, professor vid Karolinska Institutet fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden för sin forskning om en ny typ av läkemedel mot sjukdomen.

Eman Zaghloulforskar om den obotliga Huntingtons sjukdom

”Min forskning handlar om en av de värsta och mest allvarliga sjukdomar som kan drabba nervsystemet, Huntingtons sjukdom. Idag finns ingen botande behandling."
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta