Hjärnfonden
Ge en gåva

Hjärnan skyddas mot många ämnen genom det som kallas blod-hjärnbarriären. Den här barriären beror på att de celler som bygger upp blodkärlen i hjärnan sitter väldigt tätt och inte släpper igenom vissa kemiska ämnen.

Kan en infektion eller inflammation i kroppen ha betydelse för sjukdomar i hjärnan?

Anders Blomqvist, professor på Linköpings universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Han forskar om hur inflammation och infektioner ute i kroppen påverkar hjärnan.
– Vi tror att inflammation i kroppen påverkar hjärnan och att det har betydelse för en mängd olika sjukdomstillstånd. Det är ganska vanligt att personer efter en långvarig infektion i kroppen får en depression.

Anders Blomqvist Foto: Sören Johansson, Linköpings universitet
Anders Blomqvist Foto: Sören Johansson, Linköpings universitet

– Inflammation tros också ha betydelse för flera sjukdomar i hjärnan som exempelvis Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Det är ett stort och aktivt forskningsområde, säger Anders Blomqvist

Han vill förstå i detalj hur det går till när de här inflammatoriska signalerna överförs till hjärnan och på det sättet bereda vägen för att hitta nya läkemedel som har färre biverkningar än de mediciner som används idag.

– De läkemedel mot inflammation som finns idag slår ganska brett och påverkar en mängd olika processer i kroppen och det är därför man kan få biverkningar såsom magsår, säger Anders Blomqvist.

Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan

Hjärnan skyddas mot många av de ämnen, sk cytokiner, som bildas av de vita blodkropparna när vi har en infektion eller inflammation i kroppen, genom det som kallas blod-hjärnbarriären. Den här barriären beror på att de celler som bygger upp blodkärlen i hjärnan sitter väldigt tätt och inte släpper igenom cytokinerna.

För ett antal år sedan visade Anders Blomqvist och hans kollegor att cytokinerna i stället gör att det bildas ett ämne, PGE2, i hjärnans blodkärl som signalerar till hjärnan att det pågår en inflammation och som gör att vi får feber, känner oss trötta och tappar aptiten.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Vill öka kunskapen om Multipel Skleros (MS)

Kunskapen om de här processerna kan bidra till att hitta nya vägar för behandling av inflammationsutlösta sjukdomssymptom och för att förstå utvecklingen av vissa psykiska sjukdomar och nervsjukdomar, som visats ha samband med inflammatoriska processer.

– Med hjälp av bidraget från Hjärnfonden kommer vi nu att undersöka vilken betydelse de här basala mekanismerna som vi har studerat kan ha för Multipel Skleros, MS. Jag kommer att rekrytera en forskare som har erfarenhet av försöksdjursmodeller av MS och tillsammans med den kunskap vi har hoppas vi det skall leda till att vi förstår mer om sjukdomen.

Relaterat

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.

Flera av världens största MS-forskare sammanträdde i Stockholm

I början av juni hölls ett Nobelsymposium på Karolinska Institutet med fokus på multipel skleros (MS) – från cellulära mekanismer till sjukdomspåverkande behandlingar. Hjärnfonden var med och finansierade symposiet och deltog även i den avslutande paneldiskussionen.

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.

Nya fynd om MS

Forskare har skapat en atlas över hjärnceller hos MS-patienter. Kartläggningen visar på fyra distinkta grupper – vilket kan möjliggöra mer individanpassade behandlingar.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Virus och gener kan samverka vid MS

Antikroppar mot Epstein-Barr-viruset kan felaktigt angripa ett protein i hjärnan, vilket kan bidra till utvecklingen av MS. Fynden kan på sikt leda till bättre diagnostik och behandling av MS. Studien har fått stöd från Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta