Anders Blomqvist Foto: Sören Johansson, Linköpings universitet
– Inflammation tros också ha betydelse för flera sjukdomar i hjärnan som exempelvis Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Det är ett stort och aktivt forskningsområde, säger Anders Blomqvist
Han vill förstå i detalj hur det går till när de här inflammatoriska signalerna överförs till hjärnan och på det sättet bereda vägen för att hitta nya läkemedel som har färre biverkningar än de mediciner som används idag.
– De läkemedel mot inflammation som finns idag slår ganska brett och påverkar en mängd olika processer i kroppen och det är därför man kan få biverkningar såsom magsår, säger Anders Blomqvist.
Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan
Hjärnan skyddas mot många av de ämnen, sk cytokiner, som bildas av de vita blodkropparna när vi har en infektion eller inflammation i kroppen, genom det som kallas blod-hjärnbarriären. Den här barriären beror på att de celler som bygger upp blodkärlen i hjärnan sitter väldigt tätt och inte släpper igenom cytokinerna.
För ett antal år sedan visade Anders Blomqvist och hans kollegor att cytokinerna i stället gör att det bildas ett ämne, PGE2, i hjärnans blodkärl som signalerar till hjärnan att det pågår en inflammation och som gör att vi får feber, känner oss trötta och tappar aptiten.
Vill öka kunskapen om Multipel Skleros (MS)
Kunskapen om de här processerna kan bidra till att hitta nya vägar för behandling av inflammationsutlösta sjukdomssymptom och för att förstå utvecklingen av vissa psykiska sjukdomar och nervsjukdomar, som visats ha samband med inflammatoriska processer.
– Med hjälp av bidraget från Hjärnfonden kommer vi nu att undersöka vilken betydelse de här basala mekanismerna som vi har studerat kan ha för Multipel Skleros, MS. Jag kommer att rekrytera en forskare som har erfarenhet av försöksdjursmodeller av MS och tillsammans med den kunskap vi har hoppas vi det skall leda till att vi förstår mer om sjukdomen.