Var med i kampen mot Alzheimers sjukdom

Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Det vaccin mot Alzheimers sjukdom som Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, utvecklat i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en klinisk studie på 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten visade på minskad klinisk försämring och minskad amyloid-beta inlagring i hjärnan meddelade Bioarctic i ett pressmeddelande den 6 juli.

En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.

Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Spridningen kan bromsas i experiment med odlade celler. Upptäckten kan få betydelse för utveckling av ny diagnostik och på sikt även läkemedel som stoppar eller bromsar spridningen. Det visar forskning från Linköpings universitet som leds av Martin Hallbeck

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att projektet fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontallobsdemens och Lewy body demens. Men vad skiljer dem åt och vilka är de första symtomen? Se läkaren och forskaren Anne Börjesson-Hansons föreläsning i ämnet från Hjärnans Dag 2018.