Hjärnan på ett chip

Medicinsk forskning har en lång historia av djurförsök bakom sig och de har spelat en stor roll för alla de medicinska genombrott som gör att vi lyckats bota svåra sjukdomar och infektioner. Men tekniken går framåt och forskarvärlden har börjat se sig om efter alternativ.

Anna Herland och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har gett sig på det svåraste organet av alla att återskapa artificiellt. Hjärnan. Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och har ett mycket tätt och avancerat nät av blodkärl som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen samtidigt som den tillåter transport av utvalda molekyler mellan blodet och hjärnan. Den kallas för blodhjärnbarriären och är en utmaning för läkemedelsforskningen då den helt avgör vilka molekyler som tillåts passera in till hjärnan. Anna Herlands ”hjärna på chip” har små kanaler i sig som liknar blodhjärnbarriären och kan därför användas för forskning om hur läkemedel och andra substanser påverkar hjärnan.

Med hjärna på chip kan man skapa en miljö som är mer lik människokroppen än när mänskliga celler odlas i ett labb eller när forskarna använder olika djurförsök. Genom mikroflödeskanalerna i chippet kan organspecifika celler dessutom stå i direkt kontakt med blodkärlsceller och man kan kontrollera vilka ämnen som tillåts passera vilket ger en mer kroppslik miljö så att cellerna behåller sin funktion längre.