Ewa-Lotta, 46 år: ”Jag pushade mig själv för långt”

Jag har på något sätt alltid kört på. Orkat lite till, fixat, donat och löst problem. Livet har snurrat på med familj, jobb och allt runtomkring. Tills jag inte orkade längre.

Jag minns inte om jag kände när det blev för mycket. Första gången jag föll ihop utmattad var när jag jobbade som förskollärare med samordnarfunktion på en förskola. Jag och min man har två barn. Idag är de 20 och 26 år gamla. Vår yngsta son blev diagnostiserad med Aspergers syndrom när han var nio år gammal. Jag kämpade med att få skolan att fungera för min äldsta son och samtidigt blev min farfar sjuk och gick bort. Efter det höstlovet, 2003, klarade jag inte längre av att klä på mig själv på morgonen, min man fick hjälpa mig. Jag var sjukskriven en bit in på våren innan jag fick börja arbetsträna. Tiden gick, jag kämpade med en fibromyalgidiagnos samtidigt som yngsta sonens problem blev mer och mer uppenbara. Livet snurrade på och jag tyckte det gick bra, att jag fixade läget. Men jag mådde inte bra och sökte mig till slut bort från mitt gamla arbete på förskolan för att istället studera till diakon. Det nya jobbet innebar många nya utmaningar och det fanns hur mycket som helst att göra om man bara ville. Jag kunde låta idéerna flöda fritt, jobbade hårt och var glad över allt jag kunde göra för mina medmänniskor.

Andra gången jag föll ihop letade jag efter andra orsaker än stress och utmattning. Jag blev utredd och fick också en Aspergers-diagnos på hösten 2015. Men oavsett diagnos hade jag nog fallit till slut ändå. I januari 2017 fick jag diagnosen utmattningssyndrom. Jag vet att jag till stor del saknar begränsningar vilket får mig att pusha mig själv för långt och jag har insett att jag genom åren även saknat det stöd jag behövt från  de flesta av mina arbetsgivare.

Ewa-Lotta Mattiasson

Relaterat

Drabbad av utmattningssyndrom

Jessica gillade sitt jobb som produktionsledare. Hon var van vid ett högt tempo med tighta deadlines. Men det uppdrivna arbetstempot och långvariga stressen utan chans till tillräcklig återhämtning gjorde att kroppen till slut sa ifrån. Jessica sjukskrevs för utmattning 2014. Se samtalet mellan Jessica Bladh och Katarina Hultling på Hjärnans Dag och den efterföljande paneldiskussionen där också Ullakarin Nyberg och Martin Ingvar medverkade.

Hur påverkas hjärnan av långvarig stress?

Långvarig ohälsosam stress orsakar bestående förändringar på hjärnan. Studier har visat att lång tid efter en episod med utmattningssyndrom är kroppens förmåga att svara på stress inte återställd och risken för återinsjuknande kvarstår. Martin Ingvar är författar, debattör och professor i neurofysiologi och integrativ medicin på Karolinska Institutet. Se hans föreläsning från Hjärnans Dag 2018.

”Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom”

Utmattningssyndrom är ett gigantiskt folkhälsoproblem som kostar miljarder kronor varje år. Det handlar om en hjärnsjukdom som ger svåra följder för drabbade och för samhället. Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här förklarar hon varför hjärnforskningen behöver ditt stöd!

Tips på hur du kan undvika ohälsosam stress

Det här kan du göra för att minska den negativa effekten av stress.

Så ställs diagnosen utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Här kan du läsa om socialstyrelsens kriterier för diagnosen.

8 varningssignaler på ohälsosam stress

Symtomen på ohälsosam stress kan komma smygande. Den drabbade kan ha fått många signaler under lång tid men valt att strunta i dem. Många fortsätter envist framåt utan att lyssna på när kroppen säger ifrån. Att uppmärksamma varningssignalerna är viktigt eftersom tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom.