Utbränd eller gått in i väggen? Vi reder ut begreppen.

Att vara trött och stressad efter en tuff vecka på jobbet kan vara kämpigt nog och har förmodligen drabbat de flesta. Men att bli utbränd, gå in i väggen eller att drabbas av utmattningssyndrom, är tvärtom ett sjukdomstillstånd som kan ta många år att repa sig från. Så här ställs diagnosen utmattningssyndrom.

Tidigare blandades utmattningssyndrom ofta ihop med depression men idag vet vi att skillnaden är stor och att utbrändhet mer handlar om att hjärnan faktiskt lägger av. Man är inte bara nedstämd utan får också problem med kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Sedan slutet av 1990-talet har det skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar och framför allt är det sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa som ökat. Så sent som 2005 blev utmattningssyndrom blev en separat diagnos.

Utbränd

Begreppet utbränd används idag allt mer sällan. Det kan lätt misstolkas som att någon är helt och oåterkalleligt slutkörd vilket bli fel. Även om vägen tillbaka är lång och riktigt kämpig så kommer de flesta tillbaka till ett liv som börjar likna det de hade innan. Den engelska termen burnout är från början slang för effekterna av ett långvarigt narkotikamissbruk men användes första gången i det här sammanhanget av psykiatrikern Herbert Freudenberger på 1970-talet för att beskriva hur patienter dränerades på energi och engagemang. Detta kokades av andra forskare ner till en definition av utbrändhet med känslomässig utmattning, cynism och minskad professionell prestation.

Utmattningstillstånd

I slutet av 1980-talet breddade man definitionen av utbrändhet och beskrev det istället som ett utmattningstillstånd. Man menar nu att individen är utmattad såväl fysiskt och känslomässigt och mentalt till följd av långvarigt engagemang i psykiskt krävande situationer. Den drabbade känner sig ständigt trött och svag, hjälplös och utan hopp. Idag anser man att den psykiska ohälsan som ligger till grund för utmattningstillståndet inte bara är kopplat till arbetet utan även kan uppstå i privata sammanhang.

Så här ställs diagnosen utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt.

Utmattningssyndrom är också en diagnos där det ofta förekommer en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser, exempelvis depression och ångest. Det är viktigt att diagnosen blir rätt eftersom det krävs olika behandlingsinsatser för exempelvis utmattningssyndrom, depression eller utmattningssyndrom med samtidig depression. Diagnos för utmattningssyndrom kan användas om det inte finns någon depression. Därför måste först depressionsdiagnos prövas. Om din depression är orsakad av utmattning på arbetet så används diagnosen utmattningssyndrom endast som tilläggsdiagnos.

Centrala symtom är trötthet, som inte går att vila bort, sömnrubbningar och kognitiva besvär. I början av förloppet dominerar kroppsliga symtom som mag- och tarmproblem, sömnsvårigheter, värk i kroppen och ständig trötthet. Symtomen kommer smygande och efterhand tillkommer kognitiva symtom. De kognitiva besvären yttrar sig främst i min­nes- och koncentrationssvårigheter. Det blir svårt att koncentrera sig på en text, som till exempel nyhetsartiklar och böcker. Man får svårt att minnas, att hitta vägen hem från jobbet eller att känna igen ansikten. I ett senare skede uppkommer humörförändringar och depressiva symtom som nedstämdhet, skuldkänslor och oro.

Socialstyrelsens kriterier för diagnosen utmattningssyndrom

Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas.

A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

  1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
  2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
  3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet
  4. Sömnstörning
  5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
  6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.
  7. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
  8. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex.hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
  9. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi (en lindrigare forma av depression som har pågått i minst två år) eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta