Var med i kampen mot depression
Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Sophie Erhardt är professor på Karolinska Institutet och hennes forskning syftar till att identifiera de patienter som drabbas svårast av en depression och som riskerar att ta sitt liv. Hon vill förstå varför de här patienterna blir så svårt sjuka och […]
Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Sophie Erhardt är professor på Karolinska Institutet och hennes forskning syftar till att identifiera de patienter som drabbas svårast av en depression och som riskerar att ta sitt liv. Hon vill förstå varför de här patienterna blir så svårt sjuka och med hjälp av den kunskapen utveckla nya behandlingar. Klicka på pilen i bilden så kan du se en film där hon berättar om sjukdomen och sin forskning.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Våga fråga – det kan rädda liv
Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Många skulle ha glädje av ett genombrott
Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Så arbetar forskarna mot självmord
Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.
Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar
Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?
Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Finns det ett samband mellan inflammation och depression?
Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
