Hjärnfonden
Ge en gåva

De nervceller som styr ögats rörelser lever längst vid ALS. Nigel Kee som fått ett postdoktoralt stipendium från Hjärnfonden skall ta reda varför.

Ögonrörelserna lever längst vid ALS

Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfondens ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.

-Det görs stora framsteg inom ALS-forskningen i Sverige idag men det behövs mycket mer forskning för att hitta nyckeln som kan bromsa den skoningslösa sjukdomen, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Forskargruppen där Nigel Kee ingår ska isolera nervcelllsvävnad från avlidna ALS-patienter och kontrollindivider. De kommer att jämföra vilka gener som är aktiva i mer motståndskraftiga nervceller med de som är känsligare och hoppas på så sätt förstå vilka egenskaper som leder till att nervcellerna lever längre. Resultatet kan leda till utveckling av nya behandlingar som kan skydda de sårbara motoriska nervcellerna, som bryts ned i hjärnan och ryggmärgen hos ALS patienter, efter sjukdomsdiagnos.

– Det finns ett stort behov av att hitta en behandling av ALS och det kräver en fortsatt intensiv forskning som jag ser fram emot att vara en del av. Med hjälp av nya tekniker som utvecklats av vår forskningsgrupp kommer jag att undersöka vilka egenskaper som gör att de motorneuron som styr ögats rörelser är speciellt motståndskraftiga mot ALS.  De faktorerna kan sedan användas på de motorneuron som dukar under av den dödliga sjukdomen, säger Nigel Kee

Saknas bot mot ALS 

Amyotrofisk lateral skleros, mer känd som ALS är en dödlig sjukdom som oftast drabbar yrkesaktiva personer i 50-60 årsåldern, men personer i alla åldrar kan insjukna. Idag finns inget bot mot den svåra sjukdomen. De motoriska nervcellerna, motorneuron, kontrollerar och styr muskulaturen i hela kroppen. Hos ALS-drabbade bryts de ned vilket leder till muskelförtvining, svaghet och förlamning. Men de motorneuron som styr ögonrörelserna är mer motståndskraftiga. Det gör att ALS-patienter som tappat talförmågan kan använda ögonrörelser och via datorer kommunicera med omvärlden.

Elva hjärnforskare får stipendium

Vi vill inte bara utrota ALS utan vi vill bekämpa alla svåra sjukdomar som drabbar hjärnan, så att fler familjer kan få mer tid tillsammans. Tack vare våra givare kan vi dela ut Hjärnfondens postdoktorala stipendier till Nigel Kee och till flera andra lovande forskare säger Anna Hemlin.

Nigel Kee är en av de forskare som i januari fick ta del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendieutdelning på totalt 6.3 miljoner kronor. Det ger i år möjlighet för totalt 11 hjärnforskare vid 4 lärosäten i Sverige, som nyligen avlagt doktorsexamen, att på heltid fortsätta forska på hjärnan.

Relaterat

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En stillbild från en video om Victoria Sandsjoe som drabbades av ALS när hon var 21 år gammal.

Victorias berättelse: Att få ALS som 21-åring

Victoria är en av de yngsta i Sverige som drabbats av ALS, en neurologisk sjukdom utan botemedel som leder till döden. Hon har startat en insamling till förmån för forskningen, som hon ser som sitt enda hopp.
Victoria Sandsjoe

”Min enda chans är att forskningen går framåt”

När Victoria Sandsjoe var 21 år kretsade hennes liv kring friidrott, ekonomistudierna och sambon. Då kom ALS-diagnosen. Här berättar hon om sin situation och hoppet om nya behandlingar.
En äldre dam kollar rakt in i kameran.

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i antal. Fyndet innebär hopp om att på sikt hitta vägar att bromsa sjukdomen.
Foto på Caroline Ingre, överläkare och ALS-forskare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är säker på att man snart kommer att hitta ett läkemedel mot ALS. Foto: Juliana Wolf Garcindo

ALS-forskaren: Vi är nära ett botemedel

Forskningen om den obotliga sjukdomen ALS tar stora kliv framåt. Överläkare Caroline Ingre som noggrant analyserar prover från sina patienter är hoppfull och tror att med tillräckliga satsningar på forskningen har vi snart ett botemedel.
Kompisgänget bakom insamlingen Fight ALS cyklar Vätternrundan för ALS-forskningen.

De cyklar Vätternrundan för vännen och ALS-forskningen

För drygt tre år sedan drabbades då 27-åriga Johan av den obotliga sjukdomen ALS. Sedan dess har kompisgänget genom diverse aktiviteter samlat in nära 1 miljon kronor till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden. Nu ska de cykla Vätternrundan för att nå miljonen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta