De nervceller som styr ögats rörelser lever längst vid ALS. Nigel Kee som fått ett postdoktoralt stipendium från Hjärnfonden skall ta reda varför.
Ögonrörelserna lever längst vid ALS
Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfonden ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.
-Det görs stora framsteg inom ALS-forskningen i Sverige idag men det behövs mycket mer forskning för att hitta nyckeln som kan bromsa den skoningslösa sjukdomen, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Forskargruppen där Nigel Kee ingår ska isolera nervcelllsvävnad från avlidna ALS-patienter och kontrollindivider. De kommer att jämföra vilka gener som är aktiva i mer motståndskraftiga nervceller med de som är känsligare och hoppas på så sätt förstå vilka egenskaper som leder till att nervcellerna lever längre. Resultatet kan leda till utveckling av nya behandlingar som kan skydda de sårbara motoriska nervcellerna, som bryts ned i hjärnan och ryggmärgen hos ALS patienter, efter sjukdomsdiagnos.
– Det finns ett stort behov av att hitta en behandling av ALS och det kräver en fortsatt intensiv forskning som jag ser fram emot att vara en del av. Med hjälp av nya tekniker som utvecklats av vår forskningsgrupp kommer jag att undersöka vilka egenskaper som gör att de motorneuron som styr ögats rörelser är speciellt motståndskraftiga mot ALS. De faktorerna kan sedan användas på de motorneuron som dukar under av den dödliga sjukdomen, säger Nigel Kee
Saknas bot mot ALS
Amyotrofisk lateral skleros, mer känd som ALS är en dödlig sjukdom som oftast drabbar yrkesaktiva personer i 45-75 årsåldern, men personer i alla åldrar kan insjukna. Idag finns inget bot mot den svåra sjukdomen. De motoriska nervcellerna, motorneuron, kontrollerar och styr muskulaturen i hela kroppen. Hos ALS-drabbade bryts de ned vilket leder till muskelförtvining, svaghet och förlamning. Men de motorneuron som styr ögonrörelserna är mer motståndskraftiga. Det gör att ALS-patienter som tappat talförmågan kan använda ögonrörelser och via datorer kommunicera med omvärlden.
Elva hjärnforskare får stipendium
–Vi vill inte bara utrota ALS utan vi vill bekämpa alla svåra sjukdomar som drabbar hjärnan, så att fler familjer kan få mer tid tillsammans. Tack vare våra givare kan vi dela ut Hjärnfondens postdoktorala stipendier till Nigel Kee och till flera andra lovande forskare säger Anna Hemlin.
Nigel Kee är en av de forskare som i januari fick ta del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendieutdelning på totalt 6.3 miljoner kronor. Det ger i år möjlighet för totalt 11 hjärnforskare vid 4 lärosäten i Sverige, som nyligen avlagt doktorsexamen, att på heltid fortsätta forska på hjärnan.
Relaterat
Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd
”Min förhoppning är många nya gåvor”
Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?
Fembarnspappan Torsten fick ALS
Forskare: ALS startar långt innan symptomen
