Multipel skleros är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som kan drabba personer i relativt unga år. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sina första symtom i form av till exempel domningar i armar och ben, synnedsättning och yrsel, men också trötthet och depression. Symtomen beror på en inflammation i hjärna och ryggmärg, som bryter ner det nervskyddande myelinet och skadar nervtrådarna. Idag finns inget botemedel men däremot kan sjukdomsaktiviteten oftast bromsas med hjälp av läkemedel.
Riskfaktor för MS
Redan för över 40 år sedan upptäcktes att genetiska variationer i de så kallade HLA-antigenerna utgör den största riskfaktorn för sjukdomen. HLA kodar för molekyler som är involverade i immunförsvaret. Däremot är det inte helt klarlagt vilka specifika gener som är inblandade och inte heller vilka molekylära mekanismer som ligger bakom sjukdomens uppkomst.
Genom molekylära analyser och sammanslagning av flera studier (så kallad metaanalys), som involverade cirka 14 000 patienter med MS samt en kontrollgrupp på över 170 000 friska individer, kunde forskare vid Karolinska Institutet se att personer med genvarianten HLA-DRB1*15:01 får ett ökat genuttryck av HLA-DRB1 vilket ökar risken för sjukdomen. Att detta sker beror på en så kallad epigenetisk reglering av HLA-uttryck som forskarna upptäckte. Just denna mekanism och hur den kopplas till MS var tidigare okänd.
Möjlighet för ny behandling
– Det är första gången som vi ser att epigenetiska mekanismer kan orsaka sjukdomen. Dessutom kan vi koppla den till den genvariant som innebär den största riskfaktorn för MS, säger Maja Jagodic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och en av artikelförfattarna.
Forskarna upptäckte också en ny HLA-genvariant, rs9267649, som tvärtom fungerar skyddande mot sjukdomen. Den kunde också – via samma epigenetiska regleringsmekanism – minska genuttrycket av HLA-DRB1 och därmed minska risken för MS. Resultaten banar ny väg för möjliga behandlingar baserade på specifik epigenetisk modulering, det vill säga att man på konstgjord väg hindrar gener från att uttryckas. Det ger framtidshopp för personer med MS men också andra autoimmuna sjukdomar.
– Nästan alla autoimmuna sjukdomar är kopplade till HLA, säger Lara Kular, medförfattare och forskare vid samma institution.
Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden
Källa: Pressmeddelande från Karolinska Institutet
