Hjärnfonden
Ge en gåva

Niclas König är an av Hjärnfondens stipendiater och forskar om beroende och belöning på Uppsala universitet.

Niclas König letar efter nya sätt att behandla beroendesjukdomar

Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet “kidnappas” av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.

Namn: Niclas König
Hemort: Knivsta
Universitet: Uppsala Universitet
Forskningsområde: Belöning och beroende

Hej Niclas! Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

I min forskargrupp undersöker vi mekanismerna bakom beroende och belöning i hjärnan. Vi tittar på mycket specifika områden i hjärnan för att kartlägga vilka nervbanor som har betydelse för belöningssystemet och hur rubbningar i systemet orsakar tillstånd som beroende.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som lider av beroendesjukdom?
Beroende är en enorm börda både för individen och samhället i stort. De behandlingar som finns att tillgå idag är ofta ospecifika och medför biverkningar. Genom att i detalj undersöka hur olika komponenter av nervkretsar ger upphov till belöning och beroende kan vi identifiera nya mål för behandlingar. Forskningen handlar alltså om att både förklara vad som sker i hjärnan, och att ge ledtrådar till var man kan rikta nya behandlingar – värdefulla insikter både för forskare och drabbade individer.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Hjärnans komplexitet! Men det är ju förstås också det som lockar. Hur hjärnan bearbetar information är fascinerande, men också svårt att undersöka, då experimentella ingrepp innebär att man ändrar något i systemet, och man kan inte mäta alla förändringar samtidigt! Hjärnan har också en enorm förmåga att anpassa sig, vilket också måste tas i beaktning. Vår utmaning är att pussla ihop observationer från beteende, histologi, och funktionella mätningar till en sammanhängande bild.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag slutar aldrig häpnas av nervsystemets talanger – såväl dolda som uppenbara. Det finns för mig inget bättre sätt att förstå sig på sig själv och andra än att begrunda hjärnan från olika perspektiv. Allt ifrån dess minsta enheter till hela system och hur de integrerar information för att ge upphov till våra mest komplicerade förmågor och beteenden. Det är ett privilegium att få jobba med ett ämne som också är av sådant personligt intresse!

Vad är din drivkraft som forskare?
Till viss del förstås den egna nyfikenheten. Att inte nöja sig med den första förklaringen utan dissekera maskineriet. Sen är det förstås en fråga om att bidra såväl till medvetenhet och kunskap om hjärnans processer som att upptäcka potentiella sätt att förbättra vår fysiska och psykiska hälsa.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol

En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Ny upptäckt kan förklara alkoholism

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär 15-20 procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden 2018.

Läkemedel mot typ-2 diabetes prövas mot alkoholberoende

Mellan 5000 och 7000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Det finns läkemedel mot alkoholberoende men de fungerar inte på alla som behöver behandling. Petra Suchankova Karlsson från Göteborgs universitet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017, vill därför pröva om ett läkemedel som används mot typ-2 diabetes kan sänka alkoholintaget.

Varför är det så viktigt att sova?

Det är viktigt att sova för att hålla hjärnans hälsa i balans. Det är vanligt att ha problem med sömnen och ungefär var tredje person har sömnbesvär då och då och var tionde får svårare besvär. Om vi sover dåligt under lång tid ökar risken för flera sjukdomar, minnet försämras och immunförsvaret försvagas.

En gång rökare – alltid rökare?

Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark och hennes kollegor att dessa upptäckter ska leda närmare en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta