Hjärnfonden
Ge en gåva
Kvinna som läser en bok.

En studie från Göteborgs universitet visar att kvinnor som läste böcker, löste korsord eller gick på teatern under medelåldern hade en minskad risk att få demens senare i livet.

Att läsa böcker och gå på teater kan minska risken för Alzheimers sjukdom

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien är ledd av professor Ingmar Skoog som får forskningsstöd från Hjärnfonden.

– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Det är enkla och roliga aktiviteter som alla kan ägna sig åt samtidigt som de skyddar mot demens var och en för sig.

– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog.

Korsord, teater och trädgård

Studien, som baseras på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg, följde 800 kvinnor under 44 år. När studien startade år 1968 tillfrågades kvinnorna om hur aktiva de var när det gäller olika hjärnstimulerande och fysiska aktiviteter.

Hjärnstimulerande aktiviteter delades in i olika områden t.ex. intellektuella aktiviteter som att läsa eller lösa korsord; konstnärliga aktiviteter, som att  spela instrument eller gå på teater; manuella aktiviteter, som att sy eller  sköta trädgården;

Fysisk aktivitet delades in i tre grupper, en grupp där deltagarna var helt inaktiva; en grupp som ägnade sig åt regelbunden fysisk aktivitet, en grupp som hade regelbunden hård fysisk träning.

Fysisk aktivitet och att stimulera hjärnan minskar risken för demens

Under 44 års uppföljning utvecklade 194 kvinnor demens. Oftast insjuknade de mer än 30 år efter att de tillfrågats om sina aktiviteter.

– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.

Studien fann även att gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var även oberoende av andra riskfaktorer för demens, så som högt blodtryck, låg utbildning och rökning.

Studien har delvis finansierats av Hjärnfonden.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta