Hjärnfonden
Ge en gåva
Kvinna som läser en bok.

En studie från Göteborgs universitet visar att kvinnor som läste böcker, löste korsord eller gick på teatern under medelåldern hade en minskad risk att få demens senare i livet.

Att läsa böcker och gå på teater kan minska risken för Alzheimers sjukdom

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien är ledd av professor Ingmar Skoog som får forskningsstöd från Hjärnfonden.

– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Det är enkla och roliga aktiviteter som alla kan ägna sig åt samtidigt som de skyddar mot demens var och en för sig.

– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog.

Korsord, teater och trädgård

Studien, som baseras på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg, följde 800 kvinnor under 44 år. När studien startade år 1968 tillfrågades kvinnorna om hur aktiva de var när det gäller olika hjärnstimulerande och fysiska aktiviteter.

Hjärnstimulerande aktiviteter delades in i olika områden t.ex. intellektuella aktiviteter som att läsa eller lösa korsord; konstnärliga aktiviteter, som att  spela instrument eller gå på teater; manuella aktiviteter, som att sy eller  sköta trädgården;

Fysisk aktivitet delades in i tre grupper, en grupp där deltagarna var helt inaktiva; en grupp som ägnade sig åt regelbunden fysisk aktivitet, en grupp som hade regelbunden hård fysisk träning.

Fysisk aktivitet och att stimulera hjärnan minskar risken för demens

Under 44 års uppföljning utvecklade 194 kvinnor demens. Oftast insjuknade de mer än 30 år efter att de tillfrågats om sina aktiviteter.

– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.

Studien fann även att gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var även oberoende av andra riskfaktorer för demens, så som högt blodtryck, låg utbildning och rökning.

Studien har delvis finansierats av Hjärnfonden.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.

Demens – ett av världens största hälsoproblem

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar, dit Alzheimer hör, som ett av världens största hälsoproblem. I Sverige har ca 130 000 en demenssjukdom, av dem har ca 100 000 Alzheimers sjukdom.
Hjärnforskningen hjälper många som är drabbade av hjärnans sjukdomar

Julgåvan som värmer i många år

Har du, precis som många andra, fått se ohälsa i hjärnan på nära håll? Sällan blir det så tydligt som i juletider och för dem som lever i skuggan av hjärnans sjukdomar kan det vara en påfrestande tid. Mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom som Alzheimer, depression eller stroke. Ge en julgåva som värmer i många år och gör skillnad för både sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. Se vår film om några av de vars liv drastiskt ändrats av en sjukdom i hjärnan.

Alzheimers sjukdom – vad händer i hjärnan?

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag. Ingen vet exakt vad sjukdomen orsakas av men vi vet att hjärnans nervceller dör och att den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider.

Är det Alzheimers sjukdom eller en annan demenssjukdom?

Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, s.k. kognitiva förmågor.

Om minnet

Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet är viktigt och att ha en bra kondition under vuxenlivet ökar chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt. Även stimulans och utmaningar har en positiv effekt på minnesfunktionerna, men det handlar inte bara om att lösa veckans korsord utan att också utmana hjärnan och lösa nya uppgifter och ta in nya kunskaper. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta