Hjärnfonden
Aktiviteter som kräver mental ansträngning, t.ex. att läsa kan bidra till att förebygga eller minska risken för åldersrelaterade sjukdomar som demens och Alzheimers sjukdom.

Den formbara hjärnan

Genom kognitivt stimulerande aktiviteter som exempelvis läsning och att spela spel kan du bygga upp din kognitiva reserv och därmed få ett visst skydd mot demens.

Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Våra hjärnor kan och bör tränas under hela livet. Hjärnan påverkas och förändras hela livet beroende på vad vi ser, hör, gör och tänker. Att vi får nya ideer, kan förvärva nya färdigheter, ändra uppfattning, forma och omforma minnen, allt är ett uttryck för hjärnans plasticitet, det vill säga förmåga att förändras till följd av utifrån kommande stimuli eller av vår egen tankeverksamhet.

När det gäller demenssjukdomar talar man om en kognitiv reserv för hjärnans funktioner att tänka, planera och komma ihåg saker. Tack vare hjärnans plasticitet och anpassningsförmåga kan vår kognitiva reserv stärkas i alla åldrar. De som stimulerat och aktiverat sin kognition under livet drabbas av demens senare än de som varit mindre aktiva.

Hög utbildning har i flera studier visat sig fungera som en skyddsfaktor vid demens.  Forskarna tror att utbildning bygger upp en slags mental buffert som innebär att välutbildade personer kan ha  mer kapacitet att ta av innan deras kognition försämras.

Det kan också vara så att den socioekonomiska status som ofta hänger ihop med utbildning också påverkar kost, träning och andra livsstilsfaktorer på ett positivt sätt. Men oavsett utbildningsnivå och ålder är det bra att hålla hjärnan aktiv och kognitivt stimulerad.

Aktiviteter som att spela spel, gå på kurser, läsa böcker, gå på teatrar eller museer och vara aktiv i föreningar stimulerar vår hjärna. Efter pensioneringen är det bra att leta efter hjärnträning som kompenserar för den arbetsrelaterade dagliga kognitiva stimulansen.

Pussel, korsord och att bygga saker är alla bra daglig hjärnträning. Att lära sig och använda vissa minnesstrategier kan vara till hjälp i vårt dagliga liv och bidra till att upprätthålla våra kognitiva förmågor.

Förbättra hjärnans kognitiva funktioner

Engagemang i mentalt stimulerande aktiviteter såsom problemlösning, läsning, skrivande och lärande kan stimulera hjärnan och förbättra kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentration.

Barndomen spelar en avgörande roll i kognitiv utveckling. Att lära sig läsa, skriva, lösa problem och tänka kritiskt stimulerar olika delar av hjärnan, främjar kommunikationen mellan nervceller och förbättrar kognitiva förmågor.

Utbildning utrustar individer med problemlösningsförmåga, som är avgörande för vardagen och bidrar till övergripande kognitiv hälsa. Processen att analysera och lösa komplexa problem engagerar hjärnan och förbättrar kognitiv funktion.

Hjärnan är plastisk

Forskning har visat att hjärnan har en förmåga att förändra och anpassa sig genom hela livet, vilket kallas neural plasticitet. Under hela livet lär vi oss nya saker, skapar nya minnen och tillägnar oss nya färdigheter. Mentalt stimulerande aktivitet, särskilt utmanande och varierande aktiviteter, kan främja neural plasticitet genom att skapa nya förbindelser mellan nervceller och stärka befintliga.

Förebyggande av åldersrelaterade sjukdomar

Aktiviteter som kräver mental ansträngning, t.ex. läsa, skriva, spela brädspel, lära sig ett nytt språk eller spela musik har visat sig bidra till att förebygga eller minska risken för åldersrelaterade sjukdomar som demens och Alzheimers sjukdom. Regelbunden intellektuell stimulans har visat sig vara gynnsam för att upprätthålla hjärnans hälsa och kognitiva funktion hos äldre vuxna.

Livslångt lärande håller hjärnan aktiv

Att fortlöpande engagera sig i lärande under hela livet kan ge kontinuerlig kognitiv stimulans, vilket hjälper till att hålla hjärnan aktiv och frisk långt in i ålderdomen. Det har visat sig i forskningsstudier att delta i vuxenutbildning är förknippat med en lägre risk att utveckla demens.

Att delta i olika kurser ger möjlighet till sociala interaktioner som ger kognitiv stimulans och utmaningar för hjärnan. Samtalsutbyten, diskussioner och sociala aktiviteter kan bidra till att förbättra kognitiva funktioner som minne, problemlösning och koncentration.

Stresshantering

Mentalt stimulerande aktiviteter som meditation, djupandning och mindfulness kan bidra till att minska stressnivåerna. Långvarig exponering för hög stress kan vara skadlig för hjärnan och kan leda till negativa effekter på hälsan. Genom att delta i avkopplande och meditativa aktiviteter kan man främja hjärnhälsan och minska risken för stressrelaterade problem.

Det är viktigt att notera att en hälsosam livsstil som inkluderar fysisk aktivitet, en balanserad kost, tillräckligt med sömn och social interaktion också är viktiga faktorer för att främja hjärnhälsan. Mental aktivitet bör ses som en del av en helhetsstrategi för att bevara och förbättra hjärnans hälsa.

Publicerad 2023-10-23

  • Takeuchi H and Kawashima R (2023) Effects of adult education on cognitive function and risk of dementia in older adults: a longitudinal analysis. Front. Aging Neurosci. 15:1212623 Läs mer

  • FINGER-metoden Läs mer

  • Motion syresätter minnet; Vetenskap och Hälsa 220601 Läs mer

  • Vemuri P, Lesnick TG, Przybelski SA, et al. Association of Lifetime Intellectual Enrichment With Cognitive Decline in the Older Population. JAMA Neurol. 2014;71(8):1017–1024. doi:10.1001/jamaneurol.2014.963 Läs mer

shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta