Internationella ALS-dagen den 21 juni
Den 21 juni är ALS-dagen. Caroline Ingre forskar om ALS med stöd av Hjärnfonden. I den här korta filmen berättar hon om sin forskning. #postkodeffekten
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr de viljestyrda musklerna dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand eller ett ben.
Varje år insjuknar cirka 400 personer i Sverige i ALS, enligt en ny svensk studie. De flesta är mellan 45 och 75 år.
Relaterat
Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar
Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Nytt precisionsläkemedel ger hopp vid ovanlig form av ALS
Ett nytt läkemedel har visat lovande resultat för personer med en sällsynt och ofta mycket aggressiv form av ALS. Forskningen har fått stöd från Hjärnfonden och Hjärnfondens filantroper.
ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp
Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas
Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
ALS ökar med 2 procent per år
Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Nya ledtrådar till sporadisk ALS
Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
