Går det att stoppa spridningen mellan nervceller?
Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare vid Linköpings universitet.
Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare, forskar på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Och om det går att stoppa den processen.
Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har man förstått att sjukdomen beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna.
Martin Hallbeck och hans forskargrupp har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa – och gör dem sjuka.
– Nu vill vi förstå mer om de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi kunnat blockera spridningsvägarna, så nu vill vi också ta reda på om detta går att göra i en levande hjärna, säger Martin Hallbeck.
Om det lyckas kan det på sikt leda till ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom. Dessutom hoppas Martin Hallbeck att den ökade förståelsen av spridningsvägarna kan ge ett verktyg för tidiga diagnoser – vilket är avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.
– Tack vare bidraget från Hjärnfonden kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas.
Dags att ta reda på mer om blodkärlens roll
Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.
Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför finns stor potential att bryta ny mark.
– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Min forskargrupps hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen vid Alzheimer. Det ska vi undersöka, säger Christer Betsholtz.
Teamet har tidigare varit med och gjort en stor kartläggning av blodkärlen i den friska hjärnan hos möss. Nu ska de jämföra detta med Alzheimersjuka hjärnor – både genom vävnadsprover från avlidna människor och på så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan de se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.
– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade ”molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Dessa kommer att kunna användas i experiment och för att få nya idéer.
Christer Betsholtz säger att stödet från Hjärnfonden gör det möjligt för honom och hans team att utforska vägar de annars inte hade gått.
– Det är då de oväntade upptäckterna kan komma!
De sex forskare som tilldelas medel för sin forskning om Alzheimers sjukdom är:
Christer Betsholtz
Upprättandet och användning av en molekylär karta över Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet
Kaj Blennow
Personaliserad medicin vid Alzheimers sjukdom
Göteborgs universitet
Martin Hallbeck
Hur sprids Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling grundade i mekanismer
Linköpings universitet
Per Hammarström
Betydelsen av konformationsvariationer (polymorfism) av Abeta
Linköpings universitet
Jan Johansson
BRICHOS: från nytt koncept till behandling av Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet
Stina Syvänen
Antibody-based PET radioligands for imaging of toxic Aâ and neuroinflammation in Alzheimers disease
Uppsala universitet
Läs mer om det stora testamentet här.
