Gruppbild på sju forskare med blombuketter i händerna. Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen. Tack vare det kunde vi dela ut 30 miljoner kronor till sex forskningsprojekt vid en ceremoni 25 september i Stockholm.

Alzheimerforskarna angriper sjukdomen från flera olika håll

Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

Går det att stoppa spridningen mellan nervceller?

Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare vid Linköpings universitet
Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare vid Linköpings universitet.

Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare, forskar på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Och om det går att stoppa den processen.

Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har man förstått att sjukdomen beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna.

Martin Hallbeck och hans forskargrupp har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa – och gör dem sjuka.

– Nu vill vi förstå mer om de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi kunnat blockera spridningsvägarna, så nu vill vi också ta reda på om detta går att göra i en levande hjärna, säger Martin Hallbeck.

Om det lyckas kan det på sikt leda till ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom. Dessutom hoppas Martin Hallbeck att den ökade förståelsen av spridningsvägarna kan ge ett verktyg för tidiga diagnoser – vilket är avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

– Tack vare bidraget från Hjärnfonden kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas.

Dags att ta reda på mer om blodkärlens roll

rister Betsholtz är professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.
Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför finns stor potential att bryta ny mark.

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Min forskargrupps hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen vid Alzheimer. Det ska vi undersöka, säger Christer Betsholtz.

Teamet har tidigare varit med och gjort en stor kartläggning av blodkärlen i den friska hjärnan hos möss. Nu ska de jämföra detta med Alzheimersjuka hjärnor – både genom vävnadsprover från avlidna människor och på så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan de se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade ”molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Dessa kommer att kunna användas i experiment och för att få nya idéer.

Christer Betsholtz säger att stödet från Hjärnfonden gör det möjligt för honom och hans team att utforska vägar de annars inte hade gått.

– Det är då de oväntade upptäckterna kan komma!

De sex forskare som tilldelas medel för sin forskning om Alzheimers sjukdom är:

Christer Betsholtz
Upprättandet och användning av en molekylär karta över Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet

Kaj Blennow
Personaliserad medicin vid Alzheimers sjukdom
Göteborgs universitet

Martin Hallbeck
Hur sprids Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling grundade i mekanismer
Linköpings universitet

Per Hammarström
Betydelsen av konformationsvariationer (polymorfism) av Abeta
Linköpings universitet

Jan Johansson
BRICHOS: från nytt koncept till behandling av Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet

Stina Syvänen
Antibody-based PET radioligands for imaging of toxic Aâ and neuroinflammation in Alzheimers disease
Uppsala universitet

Läs mer om det stora testamentet här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.