Gruppbild på sju forskare med blombuketter i händerna. Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen. Tack vare det kunde vi dela ut 30 miljoner kronor till sex forskningsprojekt vid en ceremoni 25 september i Stockholm.

Alzheimerforskarna angriper sjukdomen från flera olika håll

Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

Går det att stoppa spridningen mellan nervceller?

Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare vid Linköpings universitet

Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare vid Linköpings universitet.

Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare, forskar på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Och om det går att stoppa den processen.

Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har man förstått att sjukdomen beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna.

Martin Hallbeck och hans forskargrupp har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa – och gör dem sjuka.

– Nu vill vi förstå mer om de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi kunnat blockera spridningsvägarna, så nu vill vi också ta reda på om detta går att göra i en levande hjärna, säger Martin Hallbeck.

Om det lyckas kan det på sikt leda till ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom. Dessutom hoppas Martin Hallbeck att den ökade förståelsen av spridningsvägarna kan ge ett verktyg för tidiga diagnoser – vilket är avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

– Tack vare bidraget från Hjärnfonden kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas.

Dags att ta reda på mer om blodkärlens roll

rister Betsholtz är professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet.

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför finns stor potential att bryta ny mark.

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Min forskargrupps hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen vid Alzheimer. Det ska vi undersöka, säger Christer Betsholtz.

Teamet har tidigare varit med och gjort en stor kartläggning av blodkärlen i den friska hjärnan hos möss. Nu ska de jämföra detta med Alzheimersjuka hjärnor – både genom vävnadsprover från avlidna människor och på så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan de se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade ”molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Dessa kommer att kunna användas i experiment och för att få nya idéer.

Christer Betsholtz säger att stödet från Hjärnfonden gör det möjligt för honom och hans team att utforska vägar de annars inte hade gått.

– Det är då de oväntade upptäckterna kan komma!

De sex forskare som tilldelas medel för sin forskning om Alzheimers sjukdom är:

Christer Betsholtz
Upprättandet och användning av en molekylär karta över Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet

Kaj Blennow
Personaliserad medicin vid Alzheimers sjukdom
Göteborgs universitet

Martin Hallbeck
Hur sprids Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling grundade i mekanismer
Linköpings universitet

Per Hammarström
Betydelsen av konformationsvariationer (polymorfism) av Abeta
Linköpings universitet

Jan Johansson
BRICHOS: från nytt koncept till behandling av Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet

Stina Syvänen
Antibody-based PET radioligands for imaging of toxic Aâ and neuroinflammation in Alzheimers disease
Uppsala universitet

Läs mer om det stora testamentet här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Ett brinnande hjärtformat ljus

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har demens. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.