Hjärnfonden
Ge en gåva
Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare berättar om varför din gåva är så viktig.

Sjuttio miljoner skäl till ökat hopp!

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Därför är alla gåvor viktiga, små som stora. I slutet av förra året fick Hjärnfonden ett extraordinärt belopp testamenterat från en privatperson. Det innebär att jag nu med otroligt stor glädje kan presentera vår största satsning någonsin på Alzheimerforskning. Jag både tror och hoppas att det kan skynda på framstegen inom hjärnforskningen.

Tack vare testamentet kan vi dela ut 70 miljoner kronor till Alzheimerforskningen, utöver vårt ordinarie forskningsstöd.

Sex alzheimerprojekt får stöd

Sex lovande forskningsprojekt får nu dela på 30 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Det kan bli totalt 50 miljoner kronor som fördelas över fem år, om förutsättningarna ser bra ut. Dessutom kommer 20 miljoner kronor, öronmärkta till Alzheimerforskningen, att delas ut tillsammans med andra insamlade medel.

Det kan förbättra förutsättningarna för ännu fler forskare i jakten på nya sätt att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom.

Det är ett stort förtroende att inkluderas i ett testamente och det har varit väldigt viktigt att förvalta och fullfölja dess önskningar. Vi gjorde därför en extra utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom – och glädjande nog fick vi fler än hundra ansökningar från kompetenta Alzheimerforskare över hela landet. Vår vetenskapliga nämnd, med 23 av landets ledande hjärnforskare, gjorde som vanligt ett gediget arbete för att välja ut de bästa projekten.

Varje krona ökar chansen till ett nytt botemedel

Här kan du läsa mer om två av de forskargruppsledare som nu har tilldelats extra stöd. I ena fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus. I det andra fallet går projektet ut på lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess.

Även om jag nu är mer hoppfull än på länge så går det inte att slå sig till ro. Varje extra krona till Alzheimerforskningen betyder ökad chans att hitta en fungerande behandling mot denna hemska sjukdom.

Ditt stöd till hjärnforskningen är oerhört viktigt. Med större resurser skulle vi snabbare kunna besegra Alzheimers sjukdom och hjälpa alla dem som har drabbats. Vi har inte tid att vänta, alldeles för många människor lider redan svårt. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva nu.

Varma tack!
Anna Hemlin
Generalsekreterare,
Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta