Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare berättar om varför din gåva är så viktig.

Sjuttio miljoner skäl till ökat hopp!

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Därför är alla gåvor viktiga, små som stora. I slutet av förra året fick Hjärnfonden ett extraordinärt belopp testamenterat från en privatperson. Det innebär att jag nu med otroligt stor glädje kan presentera vår största satsning någonsin på Alzheimerforskning. Jag både tror och hoppas att det kan skynda på framstegen inom hjärnforskningen.

Tack vare testamentet kan vi dela ut 70 miljoner kronor till Alzheimerforskningen, utöver vårt ordinarie forskningsstöd.

Sex alzheimerprojekt får stöd

Sex lovande forskningsprojekt får nu dela på 30 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Det kan bli totalt 50 miljoner kronor som fördelas över fem år, om förutsättningarna ser bra ut. Dessutom kommer 20 miljoner kronor, öronmärkta till Alzheimerforskningen, att delas ut tillsammans med andra insamlade medel.

Det kan förbättra förutsättningarna för ännu fler forskare i jakten på nya sätt att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom.

Det är ett stort förtroende att inkluderas i ett testamente och det har varit väldigt viktigt att förvalta och fullfölja dess önskningar. Vi gjorde därför en extra utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom – och glädjande nog fick vi fler än hundra ansökningar från kompetenta Alzheimerforskare över hela landet. Vår vetenskapliga nämnd, med 23 av landets ledande hjärnforskare, gjorde som vanligt ett gediget arbete för att välja ut de bästa projekten.

Varje krona ökar chansen till ett nytt botemedel

Här kan du läsa mer om två av de forskargruppsledare som nu har tilldelats extra stöd. I ena fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus. I det andra fallet går projektet ut på lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess.

Även om jag nu är mer hoppfull än på länge så går det inte att slå sig till ro. Varje extra krona till Alzheimerforskningen betyder ökad chans att hitta en fungerande behandling mot denna hemska sjukdom.

Ditt stöd till hjärnforskningen är oerhört viktigt. Med större resurser skulle vi snabbare kunna besegra Alzheimers sjukdom och hjälpa alla dem som har drabbats. Vi har inte tid att vänta, alldeles för många människor lider redan svårt. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva nu.

Varma tack!
Anna Hemlin
Generalsekreterare,
Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Skyddad: Bristande kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.