Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare berättar om varför din gåva är så viktig.

Sjuttio miljoner skäl till ökat hopp!

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Därför är alla gåvor viktiga, små som stora. I slutet av förra året fick Hjärnfonden ett extraordinärt belopp testamenterat från en privatperson. Det innebär att jag nu med otroligt stor glädje kan presentera vår största satsning någonsin på Alzheimerforskning. Jag både tror och hoppas att det kan skynda på framstegen inom hjärnforskningen.

Tack vare testamentet kan vi dela ut 70 miljoner kronor till Alzheimerforskningen, utöver vårt ordinarie forskningsstöd.

Sex alzheimerprojekt får stöd

Sex lovande forskningsprojekt får nu dela på 30 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Det kan bli totalt 50 miljoner kronor som fördelas över fem år, om förutsättningarna ser bra ut. Dessutom kommer 20 miljoner kronor, öronmärkta till Alzheimerforskningen, att delas ut tillsammans med andra insamlade medel.

Det kan förbättra förutsättningarna för ännu fler forskare i jakten på nya sätt att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom.

Det är ett stort förtroende att inkluderas i ett testamente och det har varit väldigt viktigt att förvalta och fullfölja dess önskningar. Vi gjorde därför en extra utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom – och glädjande nog fick vi fler än hundra ansökningar från kompetenta Alzheimerforskare över hela landet. Vår vetenskapliga nämnd, med 23 av landets ledande hjärnforskare, gjorde som vanligt ett gediget arbete för att välja ut de bästa projekten.

Varje krona ökar chansen till ett nytt botemedel

Här kan du läsa mer om två av de forskargruppsledare som nu har tilldelats extra stöd. I ena fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus. I det andra fallet går projektet ut på lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess.

Även om jag nu är mer hoppfull än på länge så går det inte att slå sig till ro. Varje extra krona till Alzheimerforskningen betyder ökad chans att hitta en fungerande behandling mot denna hemska sjukdom.

Ditt stöd till hjärnforskningen är oerhört viktigt. Med större resurser skulle vi snabbare kunna besegra Alzheimers sjukdom och hjälpa alla dem som har drabbats. Vi har inte tid att vänta, alldeles för många människor lider redan svårt. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva nu.

Varma tack!
Anna Hemlin
Generalsekreterare,
Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.