Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare berättar om varför din gåva är så viktig.

Sjuttio miljoner skäl till ökat hopp!

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Därför är alla gåvor viktiga, små som stora. I slutet av förra året fick Hjärnfonden ett extraordinärt belopp testamenterat från en privatperson. Det innebär att jag nu med otroligt stor glädje kan presentera vår största satsning någonsin på Alzheimerforskning. Jag både tror och hoppas att det kan skynda på framstegen inom hjärnforskningen.

Tack vare testamentet kan vi dela ut 70 miljoner kronor till Alzheimerforskningen, utöver vårt ordinarie forskningsstöd.

Sex alzheimerprojekt får stöd

Sex lovande forskningsprojekt får nu dela på 30 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Det kan bli totalt 50 miljoner kronor som fördelas över fem år, om förutsättningarna ser bra ut. Dessutom kommer 20 miljoner kronor, öronmärkta till Alzheimerforskningen, att delas ut tillsammans med andra insamlade medel.

Det kan förbättra förutsättningarna för ännu fler forskare i jakten på nya sätt att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom.

Det är ett stort förtroende att inkluderas i ett testamente och det har varit väldigt viktigt att förvalta och fullfölja dess önskningar. Vi gjorde därför en extra utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom – och glädjande nog fick vi fler än hundra ansökningar från kompetenta Alzheimerforskare över hela landet. Vår vetenskapliga nämnd, med 23 av landets ledande hjärnforskare, gjorde som vanligt ett gediget arbete för att välja ut de bästa projekten.

Varje krona ökar chansen till ett nytt botemedel

Här kan du läsa mer om två av de forskargruppsledare som nu har tilldelats extra stöd. I ena fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus. I det andra fallet går projektet ut på lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess.

Även om jag nu är mer hoppfull än på länge så går det inte att slå sig till ro. Varje extra krona till Alzheimerforskningen betyder ökad chans att hitta en fungerande behandling mot denna hemska sjukdom.

Ditt stöd till hjärnforskningen är oerhört viktigt. Med större resurser skulle vi snabbare kunna besegra Alzheimers sjukdom och hjälpa alla dem som har drabbats. Vi har inte tid att vänta, alldeles för många människor lider redan svårt. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva nu.

Varma tack!
Anna Hemlin
Generalsekreterare,
Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!