Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Kristiina Tammimies

Forskargruppsledare, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Det behövs mer hjärnforskning för att lösa autismgåtan

Kristiina Tammimies leder en forskargrupp som, med stöd från Hjärnfonden, undersöker vilka genvarianter som kan orsaka autism. Det kan leda till mer exakta diagnoser samt helt nya behandlingsformer – och ge många barn en enklare start på livet.

Porträtt av Kristiina Tammimies.

Kristiina Tammimies forskar på Karolinska Institutet om vilka genvarianter som kan orsaka autism.

Autism syns inte på utsidan, men påverkar livet i grunden – både för den som själv har diagnosen och för de närstående. I dag vet vi inte riktigt vad som orsakar autism. Mer kunskap kan göra att barn får diagnosen tidigare, vilket vore ovärderligt. Då får familjen bättre förutsättningar att anpassa sig och barnet får rätt stöd direkt.

Tack vare de senaste årens utveckling inom genteknik kan vi nu snabbt kartlägga hela arvsmassor. Det gör det enklare att ta reda på vilka arvsanlag som påverkar komplexa diagnoser som autism.

Letar efter generna bakom autism

Jag och de andra i mitt team forskar på molekylnivå och samarbetar med bland annat psykiatriker och logopeder för att se vilka gener som hänger ihop med olika typer av autism – och hur. Vi fokuserar på de sällsynta genvarianter som ökar risken för autism väldigt mycket.

Nu vill vi förstå vad generna gör och hur de påverkar utvecklingen av hjärnan. På kortare sikt kan vårt arbete leda till att vi kan ge både tidigare och mer exakta diagnoser. Det här är något jag brinner för, idag är det alltför vanligt att människor med autism inte får rätt vård.

Kunskap kan ge bättre stöd

På längre sikt kan våra nya kunskaper också leda till bättre behandlingar – till och med läkemedel, vilket inte finns idag. Men för att nå dit behövs mycket mer hjärnforskning. Därför är din gåva så viktig!
Det är samtidigt viktigt att poängtera att vårt arbete inte går ut på att bota autism. Det är inte en sjukdom, utan ska snarare ses som en uppsättning personlighetsdrag. Däremot hoppas vi kunna ge bättre stöd till dem som har så stora svårigheter att de inte kan gå i skolan eller delta i samhället.

Jag tror att hjärnforskningen kommer att ge både barn och vuxna med autism helt nya förutsättningar.
Vi har knappt sett början. För att jag och mina kollegor ska kunna fortsätta behövs du – hjärnforskningen får alldeles för lite resurser i förhållande till behoven. Gör skillnad för tusentals människor genom att ge en gåva redan idag!

Kristiina Tammimies
Forskargruppsledare, Karolinska Institutet

Läs mer om autism här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Ann-Sophie Forsell.

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Läs mer
Porträtt av Alexander Forselius.

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta