Hjärnfonden
Ge en gåva
Kristiina Tammimies

Kristiina Tammimies forskar på Karolinska Institutet om vilka genvarianter som kan orsaka autism.

Det behövs mer hjärnforskning för att lösa autismgåtan

Kristiina Tammimies leder en forskargrupp som, med stöd från Hjärnfonden, undersöker vilka genvarianter som kan orsaka autism. Det kan leda till mer exakta diagnoser samt helt nya behandlingsformer – och ge många barn en enklare start på livet.

Autism syns inte på utsidan, men påverkar livet i grunden – både för den som själv har diagnosen och
för de närstående. I dag vet vi inte riktigt vad som orsakar autism. Mer kunskap kan göra att barn får
diagnosen tidigare, vilket vore ovärderligt. Då får familjen bättre förutsättningar att anpassa sig och barnet får rätt stöd direkt.

Tack vare de senaste årens utveckling inom genteknik kan vi nu snabbt kartlägga hela arvsmassor. Det gör det enklare att ta reda på vilka arvsanlag som påverkar komplexa diagnoser som autism.

Letar efter generna bakom autism

Jag och de andra i mitt team forskar på molekylnivå och samarbetar med bland annat psykiatriker och logopeder för att se vilka gener som hänger ihop med olika typer av autism – och hur. Vi fokuserar på de sällsynta genvarianter som ökar risken för autism väldigt mycket.

Nu vill vi förstå vad generna gör och hur de påverkar utvecklingen av hjärnan. På kortare sikt kan vårt arbete leda till att vi kan ge både tidigare och mer exakta diagnoser. Det här är något jag brinner för, idag är det alltför vanligt att människor med autism inte får rätt vård.

Kunskap kan ge bättre stöd

På längre sikt kan våra nya kunskaper också leda till bättre behandlingar – till och med läkemedel, vilket inte finns idag. Men för att nå dit behövs mycket mer hjärnforskning. Därför är din gåva så viktig!
Det är samtidigt viktigt att poängtera att vårt arbete inte går ut på att bota autism. Det är inte en sjukdom, utan ska snarare ses som en uppsättning personlighetsdrag. Däremot hoppas vi kunna ge bättre stöd till dem som har så stora svårigheter att de inte kan gå i skolan eller delta i samhället.

Jag tror att hjärnforskningen kommer att ge både barn och vuxna med autism helt nya förutsättningar.
Vi har knappt sett början. För att jag och mina kollegor ska kunna fortsätta behövs du – hjärnforskningen får alldeles för lite resurser i förhållande till behoven. Gör skillnad för tusentals människor genom att ge en gåva redan idag!

Kristiina Tammimies,
Forskargruppsledare
Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
Liten pojke sitter vid träd och ser fundersam ut.

Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?

Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta