Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Hjärnfonden får 70 miljoner i testamente till Alzheimerforskning

Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen i Sverige. Tack vare testamentet på 70 miljoner kronor får Sveriges främsta hjärnforskare nya resurser i kampen mot Alzheimer. Klicka på pilen i bilden och se en film där de sex forskare som tilldelas medel för sin forskning presenterar sina projekt.

Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen. Tack vare det kunde vi dela ut 30 miljoner kronor till sex forskningsprojekt vid en ceremoni 25 september i Stockholm.

– Det här är det största Alzheimertestamentet som någonsin har delats ut. Vi känner stor tacksamhet för att vi har fått det här exceptionellt stora testamentet och att givaren tänkte på alla de som lever med denna svåra folksjukdom och deras anhöriga. Stora som små gåvor betyder mycket för att forskningen snabbare ska hitta en lösning på Alzheimergåtan, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Hjärnfonden delar ut 70 miljoner kronor till Alzheimerforskningen. Sex lovande forskningsprojekt får nu dela på 30 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Det kan bli totalt 50 miljoner kronor som fördelas över fem år, om förutsättningarna ser bra ut. Dessutom kommer 20 miljoner kronor att delas ut till Alzheimerforskningen tillsammans med andra insamlade medel, vid Hjärnfondens årliga forskningsutlysning.

I Sverige är cirka 100 000 personer drabbade av Alzheimer. Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och antalet demenssjuka ökar i takt med att vi lever längre.

Läs mer om Alzheimers sjukdom

De sex forskare som tilldelas medel för sin forskning om Alzheimers sjukdom är:

  • Christer Betsholtz
    Upprättandet och användning av en molekylär karta över Alzheimers sjukdom
    Karolinska Institutet
  • Kaj Blennow
    Personaliserad medicin vid Alzheimers sjukdom
    Göteborgs universitet
  • Martin Hallbeck
    Hur sprids Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling grundade i mekanismer
    Linköpings universitet
  • Per Hammarström
    Betydelsen av konformationsvariationer (polymorfism) av Abeta
    Linköpings universitet
  • Jan Johansson
    BRICHOS: från nytt koncept till behandling av Alzheimers sjukdom
    Karolinska Institutet
  • Stina Syvänen
    Antibody-based PET radioligands for imaging of toxic Aâ and neuroinflammation in Alzheimers disease
    Uppsala universitet
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta