4-årig flicka leker med klossar Under småbarnsåren händer det mycket i barnets hjärna. Fyraåringen kan bygga torn av klossar, kan rita och hålla pennan som en vuxen. Foto: iStock

I huvudet på en fyraåring

Gripa efter saker, testa gränser och börja gå. Lära sig prata, bygga torn och rita gubbar. Under de första levnadsåren händer mycket i barnets hjärna och det är då hjärnan är som mest formbar. Nya nätverk mellan nervceller formas och förfinas. Här beskriver vi en del av det som händer.

Mognaden av hjärnan sker i faser som kan sägas vara förutbestämda av våra gener men intryck och erfarenheter har också stor betydelse. De flesta av våra nervceller är redan bildade när vi föds men under barnaåren bildas många nya kopplingar, det som kallas synapser, mellan dem.

Det produceras många fler synapser än vad som behövs och de nätverk som inte används trimmas bort. Bildningen av olika typer av stödjeceller, gliaceller, fortsätter upp till två års ålder.

Under de första åren fortsätter myeliniseringen, dvs att nervtrådarna kläs in av myelin som är ett fettrikt ämne som gör att nervimpulsen går fortare.

Amygdala och andra limbiska strukturer kan utföra många av sina uppgifter redan under åttonde graviditetsmånaden så barnet kan reagera känslomässigt på stimuli redan vid födseln. Däremot är hjärnans förmåga att reglera de här reaktionerna begränsad eftersom bland annat pannloben som fungerar som ett “kontrollorgan” ännu inte mognat. Småbarnet är därför mer styrt av känslor än vuxna och ger uttryck för sina känslor spontant baserat på vad som händer här och nu.

De första orden

Under de första två åren sker en kraftig synapsbildning i den främre delen av hjärnan och barnet använder sin pannlob mer och mer. Det är nu medvetet om vad som hänt, det explicita minnet utvecklas under den här perioden.

Ditt barn kan komma ihåg var saker finns, till exempel att dockan ligger i sängen och att skorna står i hallen. I den här åldern känner hen igen sig själv i spegeln och på bild. Någon gång mellan ett och två års ålder brukar ditt barn säga sina första ord och sedan ökar ordförrådet snabbt. Motoriken utvecklas och koordinationen förfinas.

Efter tvåårsåldern planar synapsbildningen av och många av de synapser som inte används försvinner. Man tror att antalet synapser per nervcell minskar från 10 000 till 8 000. En del nervceller försvinner också genom en process som kallas apoptos, en slags cellulär ofarlig “självmordsprocess” som inte lämnar spår efter sig.

Barnet kan vid den här åldern lära sig många språk men efter fem år blir det svårare.  I den här åldern har ditt barn svårt att fokusera sina tankar på en sak i taget, ju mognare det blir desto mer fokuserad.

Två och halvt-åringen har ett ordförråd på cirka 200 ord men talet är omoget, hen känner igen sig på bild och kan rita streck och cirklar.

Rita gubbar och bygga torn

Hos treåringen bildas det många synapser i talcentrum i framloben medan synapsbildningen i syn och hörselcentra avtar. Treåringen har ett ordförråd på 500 ord och pratar mycket.

Hos fyraåringen når synapsbildningen sin topp i prefrontala delen av hjärnbarken som har betydelse för  uppmärksamhet och regulatoriska funktioner. Fyraåringens finmotorik och öga-hand koordination är väl utvecklad och hen kan t ex knäppa knappar och klippa. Ordförrådet är ungefär 1000 ord. Fyraåringen kan bygga torn med klossar och rita  gubbar.

När barnet är fem blir synapsbildningen mer selektiv och nervbanor som inte används trimmas bort och hjärnan är inte längre lika formbar eller plastisk.  Det är inte lika lätt att lära sig ett nytt modersmål och vid den här tiden blir vänster hjärnhalva mer dominant.

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

Relaterat

Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.

Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.

Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.

Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen

Paul Chronqvist Svensson som är Country Manager för Team Rynkeby står med två barn och spänner armarna, tittandes in i kameran, mot en skynke i bakgrunden.

Skolbarn sprang ihop 4,1 miljoner kronor i Skolloppet

Den 5 maj deltog skolelever från 416 grundskolor runtom i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet och samlade in 4,1 miljoner kronor. Överskottet från insamlingen går till forskning om barnhjärnan.