4-årig flicka leker med klossar Under småbarnsåren händer det mycket i barnets hjärna. Fyraåringen kan bygga torn av klossar, kan rita och hålla pennan som en vuxen. Foto: iStock

I huvudet på en fyraåring

Gripa efter saker, testa gränser och börja gå. Lära sig prata, bygga torn och rita gubbar. Under de första levnadsåren händer mycket i barnets hjärna och det är då hjärnan är som mest formbar. Nya nätverk mellan nervceller formas och förfinas. Här beskriver vi en del av det som händer.

Mognaden av hjärnan sker i faser som kan sägas vara förutbestämda av våra gener men intryck och erfarenheter har också stor betydelse. De flesta av våra nervceller är redan bildade när vi föds men under barnaåren bildas många nya kopplingar, det som kallas synapser, mellan dem.

Det produceras många fler synapser än vad som behövs och de nätverk som inte används trimmas bort. Bildningen av olika typer av stödjeceller, gliaceller, fortsätter upp till två års ålder.

Under de första åren fortsätter myeliniseringen, dvs att nervtrådarna kläs in av myelin som är ett fettrikt ämne som gör att nervimpulsen går fortare.

Amygdala och andra limbiska strukturer kan utföra många av sina uppgifter redan under åttonde graviditetsmånaden så barnet kan reagera känslomässigt på stimuli redan vid födseln. Däremot är hjärnans förmåga att reglera de här reaktionerna begränsad eftersom bland annat pannloben som fungerar som ett ”kontrollorgan” ännu inte mognat. Småbarnet är därför mer styrt av känslor än vuxna och ger uttryck för sina känslor spontant baserat på vad som händer här och nu.

De första orden

Under de första två åren sker en kraftig synapsbildning i den främre delen av hjärnan och barnet använder sin pannlob mer och mer. Det är nu medvetet om vad som hänt, det explicita minnet utvecklas under den här perioden.

Ditt barn kan komma ihåg var saker finns, till exempel att dockan ligger i sängen och att skorna står i hallen. I den här åldern känner hen igen sig själv i spegeln och på bild. Någon gång mellan ett och två års ålder brukar ditt barn säga sina första ord och sedan ökar ordförrådet snabbt. Motoriken utvecklas och koordinationen förfinas.

Efter tvåårsåldern planar synapsbildningen av och många av de synapser som inte används försvinner. Man tror att antalet synapser per nervcell minskar från 10 000 till 8 000. En del nervceller försvinner också genom en process som kallas apoptos, en slags cellulär ofarlig ”självmordsprocess” som inte lämnar spår efter sig.

Barnet kan vid den här åldern lära sig många språk men efter fem år blir det svårare.  I den här åldern har ditt barn svårt att fokusera sina tankar på en sak i taget, ju mognare det blir desto mer fokuserad.

Två och halvt-åringen har ett ordförråd på cirka 200 ord men talet är omoget, hen känner igen sig på bild och kan rita streck och cirklar.

Rita gubbar och bygga torn

Hos treåringen bildas det många synapser i talcentrum i framloben medan synapsbildningen i syn och hörselcentra avtar. Treåringen har ett ordförråd på 500 ord och pratar mycket.

Hos fyraåringen når synapsbildningen sin topp i prefrontala delen av hjärnbarken som har betydelse för  uppmärksamhet och regulatoriska funktioner. Fyraåringens finmotorik och öga-hand koordination är väl utvecklad och hen kan t ex knäppa knappar och klippa. Ordförrådet är ungefär 1000 ord. Fyraåringen kan bygga torn med klossar och rita  gubbar.

När barnet är fem blir synapsbildningen mer selektiv och nervbanor som inte används trimmas bort och hjärnan är inte längre lika formbar eller plastisk.  Det är inte lika lätt att lära sig ett nytt modersmål och vid den här tiden blir vänster hjärnhalva mer dominant.

Ge en gåva till Barnhjärnfonden

Relaterat

Kan vi hjälpa barn som drabbats av Sanfilippos sjukdom?

Den neurologiska sjukdomen Sanfilippo får små barn att stanna upp och backa i utvecklingen. Funktioner som språk, minne, motorik och annat slås ut från 2-6 årsåldern. Inget botemedel finns och barnen överlever sällan 20-årsdagen.

Mamma leker med sin dotter i en soffa.

” Ge mer utrymme för lek och skratt”

För drygt ett år sedan bildade vi Barnhjärnfonden som en del av Hjärnfonden, eftersom forskningen på barnhjärnan får alldeles för små resurser. Nu ber den legendariska barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz om ditt stöd.

Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.

Pappa tröstar sin son

Antalet självmord bland unga är fortfarande högt

Antalet självmord bland barn och unga ligger fortfarande på en för hög nivå. Det visar statistik som publiceras i Socialstyrelsen dödsorsaksregister för 2021. I åldern upp till 24 år tog 150* personer sitt liv förra året; 44 flickor och 106 pojkar. Det ligger på ungefär samma nivå som 2020 då siffran var 155.

Två tonårstjejer pratar i en skolkorridor

Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?

Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen

Skolbarn hoppar rep på skolgården

Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet

Hjärnan är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den mänskliga hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen. En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas.