Skolbarn hoppar rep på skolgården

Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet

Hjärnan är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den mänskliga hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen. En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas.

De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas. 

Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker. 

En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser. 

Hjärnans vita substans ökar

Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller.  

Att den vita substanser ökar beror på att nervcellernas axon kläs in i ett fettrikt material som heter myelinMyelinet har en isolerande förmåga som gör att hastigheten i en nervimpuls går 100 gånger fortare vilket gör att förmågan till abstrakt tänkande, problemlösning och planerande förbättras i de här åldrarna. 

De olika hjärnregionerna mognar i olika takt. De delar som reglerar processer för basal överlevnad – hunger, andning och blodcirkulation – fungerar redan vid födelsen medan de delar som har betydelse för exempelvis vår kognitiva förmåga mognar först i 25-års åldern. 

Minnet

Det finns inget centrum i hjärnan för inlagring av minnen utan stora delar av hjärnan kan vara inblandade i processen. Var minnen eller delar av minnen kommer att lagras bestäms utifrån vilka specialiserade områden som uppgiften kräver. Områdena där minnesbilderna lagras hänger samman i komplexa nätverk.

En del av hjärnan som har stor betydelse för vår minnesfunktion och inlärningsförmåga är hippocampus. Hippocampus finns i den inre delen av tinningloben och är central för att koppla ihop nätverken och kan sägas vara den del som binder samman minnesdelar till en helhet. Ju fler sinnen som används vid inlärningsprocessen desto fler kopplingar mellan nervceller skapas vilket gör att minnet stärks. En lukt kan förstärka minnet av en händelse och du kan själv förstärka en minnesbild genom att till exempel skriva ner något man hör.

Repetition förstärker minnet genom att synapserna mellan nervcellerna stärks när vi repeterar saker som vi lärt oss.

Arbetsminne

Vi har både ett långtidsminne och ett korttidsminne. En del av kortidsminnet är arbetsminnet.  Arbetsminnet används när vi ska komma ihåg instruktioner om vad vi ska göra härnäst, för att lösa problem och för vår koncentrationsförmåga.  

Kapaciteten hos arbetsminnet ökar succesivt genom hela barndomen och det finns en stor variation mellan olika individers arbetsminneskapacitet. Barn som har koncentrationssvårigheter och lågt arbetsminne kan bli hjälpta av att träna sitt arbetsminne  Arbetsminnesträning har visats sig förstärka kopplingar mellan områden i hjäss– och pannlob vilket är associerat till bättre arbetsminne.  

Dessutom ökar arbetsminnesträning dopaminaktiviteten. Dopamin är viktigt för att kontrollera uppmärksamheten, människans arbetsminnesfunktioner och kognitiva plasticitet, det vill säga förmågan att förbättra minnesfunktionen.  

Dopamin är en del av vårt belöningssystem och kan aktiveras genom tävlingar inom idrott men också genom att göra något som vi tycker om, att spela spel eller ett musikinstrument. 

Källor:
Barnneurologi (2017); Martin Jägervall, Johan Lundgren (redaktörer)
Hjärnan (2012); Lars Olsson, Anna Josephson (redaktörer)
I Barnets Hjärna (2005); Hugo Lagercrantz
Den lärande hjärnan: hur barnets minne och inlärning utvecklas (2011); Torkel Klingberg

Relaterat

Mamma leker med sin dotter i en soffa.

” Ge mer utrymme för lek och skratt”

För drygt ett år sedan bildade vi Barnhjärnfonden som en del av Hjärnfonden, eftersom forskningen på barnhjärnan får alldeles för små resurser. Nu ber den legendariska barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz om ditt stöd.

Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.

Orolig flicka tittar sig i spegeln

Antalet självmord bland unga är fortfarande högt

Antalet självmord ligger fortfarande på en för hög nivå. Det visar ny statistik som publiceras idag. Socialstyrelsen dödsorsaksregister för 2019, anger att totalt 168* personer i åldern 0-24 år tog sitt liv förra året varav 55 flickor och 113 pojkar. Det ligger på ungefär samma nivå som 2018 då 171 personer dog av självmord.

Två tonårstjejer pratar i en skolkorridor

Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?

Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen

4-årig flicka leker med klossar

I huvudet på en fyraåring

Gripa efter saker, testa gränser och börja gå. Lära sig prata, bygga torn och rita gubbar. Under de första levnadsåren händer mycket i barnets hjärna och det är då hjärnan är som mest formbar. Nya nätverk mellan nervceller formas och förfinas. Här beskriver vi en del av det som händer.

Far tar hand om sitt för tidigt födda barn att göra hud till hud på sjukhus

Extremt för tidigt födda barn – de nya överlevarna

Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten tack vare modern intensivvårdsteknik. Men barn som är födda mer än tre månader för tidigt löper stora risker att få någon typ av störning i hjärnans utveckling.