Cecilia lundberg, professor i neurobiologi vid Lunds universitet Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet . Hon är också ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Tänk om ett botemedel mot en hjärnsjukdom inte upptäcks på grund av resursbrist

När du ger en gåva till oss går den alltid till Sveriges mest lovande hjärnforskning. Problemet är att det finns fler kvalificerade projekt än vad Hjärnfondens pengar räcker till. Ordföranden i vår vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar om arbetet med att bestämma vilka som ska få forskningsstöd – och förklarar samtidigt varför ditt stöd är så viktigt.

Hjärnans sjukdomar är inte bara väldigt vanliga, de slår ofta också väldigt hårt. Både mot den drabbade och de anhöriga. Det vet jag alltför väl, eftersom min egen mamma gick bort i Alzheimer. Därför känns det väldigt fint att jag genom mitt arbete får vara med och göra skillnad varje dag. Men utan ditt stöd skulle det inte vara möjligt.

Forskning om Parkinson

Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom – och en stor del av min arbetstid går åt till att söka pengar. Konkurrensen är stenhård, eftersom hjärnforskningen får förhållandevis små resurser. Det är en tragisk situation för dem som drabbas av obotliga sjukdomar och på sikt är det också en enorm utmaning för vårt välfärdssamhälle.

Hjärnforskning saknar pengar

Den enda lösningen är mer pengar till hjärnforskningen. Jag ser också resursbristen på nära håll i mitt arbete för Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Den består av 23 experter med olika inriktningar, vars samlade kunskap används för att välja ut hjärnforskningen med högst potential – som ska få Hjärnfondens stöd. Tyvärr innebär vårt arbete också att vi måste säga nej till högkvalificerade ansökningar, ”bara” för att pengarna inte räcker till.

Varje krona du ger till Hjärnfonden gör med andra ord verklig skillnad. Det blir tydligt hur stor nytta dina gåvor gör när jag ser hur Hjärnfonden-stödda projekt hela tiden bryter ny mark. Till exempel har svenska hjärnforskare nyligen gjort stora framsteg i kampen mot Parkinsons sjukdom genom transplantation av stamceller – och nu närmar de sig försök på människor.

Framsteg inom ALS-forskning

En forskargrupp i Umeå har upptäckt en gen med tydlig koppling till ALS, vilket kan vara ett första steg mot att behandla denna hemska sjukdom. Nu hoppas jag att du vill fortsätta att göra lovande hjärnforskning möjlig. Hundratusentals svenskar lider i denna stund av svåra sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS och Parkinsons sjukdom. Du kan ge dem hopp och rädda liv – så ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

Därför uppmärksammar vi NPF-dagen

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.