Hjärnfonden
Ge en gåva
Cecilia lundberg, professor i neurobiologi vid Lunds universitet

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet . Hon är också ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Tänk om ett botemedel mot en hjärnsjukdom inte upptäcks på grund av resursbrist

När du ger en gåva till oss går den alltid till Sveriges mest lovande hjärnforskning. Problemet är att det finns fler kvalificerade projekt än vad Hjärnfondens pengar räcker till. Ordföranden i vår vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar om arbetet med att bestämma vilka som ska få forskningsstöd – och förklarar samtidigt varför ditt stöd är så viktigt.

Hjärnans sjukdomar är inte bara väldigt vanliga, de slår ofta också väldigt hårt. Både mot den drabbade och de anhöriga. Det vet jag alltför väl, eftersom min egen mamma gick bort i Alzheimer. Därför känns det väldigt fint att jag genom mitt arbete får vara med och göra skillnad varje dag. Men utan ditt stöd skulle det inte vara möjligt.

Forskning om Parkinson

Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom – och en stor del av min arbetstid går åt till att söka pengar. Konkurrensen är stenhård, eftersom hjärnforskningen får förhållandevis små resurser. Det är en tragisk situation för dem som drabbas av obotliga sjukdomar och på sikt är det också en enorm utmaning för vårt välfärdssamhälle.

Hjärnforskning saknar pengar

Den enda lösningen är mer pengar till hjärnforskningen. Jag ser också resursbristen på nära håll i mitt arbete för Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Den består av 23 experter med olika inriktningar, vars samlade kunskap används för att välja ut hjärnforskningen med högst potential – som ska få Hjärnfondens stöd. Tyvärr innebär vårt arbete också att vi måste säga nej till högkvalificerade ansökningar, ”bara” för att pengarna inte räcker till.

Varje krona du ger till Hjärnfonden gör med andra ord verklig skillnad. Det blir tydligt hur stor nytta dina gåvor gör när jag ser hur Hjärnfonden-stödda projekt hela tiden bryter ny mark. Till exempel har svenska hjärnforskare nyligen gjort stora framsteg i kampen mot Parkinsons sjukdom genom transplantation av stamceller – och nu närmar de sig försök på människor.

Framsteg inom ALS-forskning

En forskargrupp i Umeå har upptäckt en gen med tydlig koppling till ALS, vilket kan vara ett första steg mot att behandla denna hemska sjukdom. Nu hoppas jag att du vill fortsätta att göra lovande hjärnforskning möjlig. Hundratusentals svenskar lider i denna stund av svåra sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS och Parkinsons sjukdom. Du kan ge dem hopp och rädda liv – så ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta