Cecilia lundberg, professor i neurobiologi vid Lunds universitet Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet . Hon är också ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Tänk om ett botemedel mot en hjärnsjukdom inte upptäcks på grund av resursbrist

När du ger en gåva till oss går den alltid till Sveriges mest lovande hjärnforskning. Problemet är att det finns fler kvalificerade projekt än vad Hjärnfondens pengar räcker till. Ordföranden i vår vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar om arbetet med att bestämma vilka som ska få forskningsstöd – och förklarar samtidigt varför ditt stöd är så viktigt.

Hjärnans sjukdomar är inte bara väldigt vanliga, de slår ofta också väldigt hårt. Både mot den drabbade och de anhöriga. Det vet jag alltför väl, eftersom min egen mamma gick bort i Alzheimer. Därför känns det väldigt fint att jag genom mitt arbete får vara med och göra skillnad varje dag. Men utan ditt stöd skulle det inte vara möjligt.

Forskning om Parkinson

Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom – och en stor del av min arbetstid går åt till att söka pengar. Konkurrensen är stenhård, eftersom hjärnforskningen får förhållandevis små resurser. Det är en tragisk situation för dem som drabbas av obotliga sjukdomar och på sikt är det också en enorm utmaning för vårt välfärdssamhälle.

Hjärnforskning saknar pengar

Den enda lösningen är mer pengar till hjärnforskningen. Jag ser också resursbristen på nära håll i mitt arbete för Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Den består av 23 experter med olika inriktningar, vars samlade kunskap används för att välja ut hjärnforskningen med högst potential – som ska få Hjärnfondens stöd. Tyvärr innebär vårt arbete också att vi måste säga nej till högkvalificerade ansökningar, ”bara” för att pengarna inte räcker till.

Varje krona du ger till Hjärnfonden gör med andra ord verklig skillnad. Det blir tydligt hur stor nytta dina gåvor gör när jag ser hur Hjärnfonden-stödda projekt hela tiden bryter ny mark. Till exempel har svenska hjärnforskare nyligen gjort stora framsteg i kampen mot Parkinsons sjukdom genom transplantation av stamceller – och nu närmar de sig försök på människor.

Framsteg inom ALS-forskning

En forskargrupp i Umeå har upptäckt en gen med tydlig koppling till ALS, vilket kan vara ett första steg mot att behandla denna hemska sjukdom. Nu hoppas jag att du vill fortsätta att göra lovande hjärnforskning möjlig. Hundratusentals svenskar lider i denna stund av svåra sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS och Parkinsons sjukdom. Du kan ge dem hopp och rädda liv – så ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.